söndag 4 januari 2009

Självplågare

Jag är en självplågare. Uppenbarligen. Jag älskar att locka och fresta mig själv på olika sätt, med saker som jag inte kan få just nu. Till exempel det här med Abercrombie&Fitch-mailen. Nu ska jag i och för sig få beställa lite grejer, men ändå. I normala fall är det inte så att det bara är att shoppa loss när man känner för det.

Ett annat tydligt exempel som också inkluderar mail, är att jag varje dag får en bevakningsrapport från Hemnet, med bostäder som kommit ut till försäljning i Skellefteå. Hus i första hand. Och tro mig, det kommer ut många fina hus till försäljning i och omkring schtaaan. Minst några i veckan, och varje gång man ser dessa hus hugger det till i själ och hjärta.

Jag vill tillbaka. Jag vill köpa mig ett fint hus. Jag vill ha en stor gård, med bärbuskar, äppelträd och ett stall. Jag vill kunna gå ut genom dörren, sätta fötterna på min mark och vandra runt och känna gräset under fötterna. Min mark. Mitt gräs. Mitt hus. Mitt hus som jag kan göra vad jag vill med, från grund till tak. Inreda, måla.

Jag vill ha yta att röra mig på, både inne och ute. Jag vill ha enskildhet, minst någon kilometer till närmsta granne – eller åtminstone totalt insynsskyddat. Jag vill kunna fixa precis så som jag vill ha det. Jag vill kunna göra vad som faller mig in, oavsett tid på dygnet. Dammsuga. Renovera. Lyssna på musik på högsta volym. Utan att känna att jag stör någon.

Jag vill ha min egen häst, på min egen gård. Kunna rida ut precis när jag vill, och hur ofta jag vill. Bo i stallet om jag så vill. Massor av hundar vill jag ha också, på min stora gård. Och plats för mina katter att upptäcka världen - utan att riskera livet.

Jag vill känna lugnet, se skönheten i naturen och höra fågelkvittret en tidig, dimmig vårmorgon. Jag vill uppleva ljuset under sommarnatten. Jag vill andas den höga, klara, friska norrlandsluften och beundra de vackra färgerna i träden en hösteftermiddag. Jag vill vakna upp till kyla och snö i november, och veta att jag inte behöver stressa ut för att uppleva detta en kort sekund – det kommer att finnas kvar i månader.

Jag vill. Jag vill flytta hem. Jag vill ha ett hus. Jag vill. Men jag kan inte.

Vad ska jag göra för att fördriva tiden så länge?

Självplågare...

4 kommentarer:

Therese sa...

Åh så härligt det låter och så målande du beskriver det...är nästan så man ser ditt hus =). Hoppas du får det en dag...

NoOne sa...

Låter ju underbart & ja' är säker på att de blir så en da'...
Jaa..Pälsklingar av alla de slag e ljuvliga ♥..
Ha dé såå gôtt!!!

Anonym sa...

Även om det är jobbigt att inte ha dessa saker just nu, så har du ju ändå ett mål, en dröm. Det är ju mer än vissa andra har, tänk på det :)

Och vad du kan göra för att fördriva tiden så länge är att snacka skit med mig, där försvinner ju lite tid i alla fall :)

Anonym sa...

Tja du skulle ju kunna samla pengar till allt du vill ha och så kan du ju komma och hälsa på din mamma medan det är nära till ;)
Se det från den ljusa sidan.... Du vet i allafall vad du vill.

Puss/M

Ps. Du beskriver det så bra att till och med jag vill bo i norrland för några minuter :)