fredag 23 april 2010

Papper och penna

Ibland kan jag få ett så enormt sug efter att skriva. Skriva på riktigt alltså, med papper och penna - inte på datorn. Så istället för att skriva ihop ett dokument på datorn och sen skriva ut det, så blir det ofta att jag när jag väl skrivit ihop dokumentet på datorn - så ångrar jag mig och skriver ner alltihop med papper och penna.

Det ska jag göra nu. Jag har skrivit en mat- och handlingslista på datorn, men ska skriva ner den på papper istället. För jag känner suget efter en penna i handen.

torsdag 15 april 2010

Flera roller

Emilia: *tittar storögt på min mage* Kusin, nu är du mamma.
Jag: Nja, snart är jag mamma. Bebisen måste ju komma ut först.
Emilia: Mmm... Då blir du mamma.
Jag: Men vet du?
Emilia: Vaddå?
Jag: Även om jag får en egen bebis och blir mamma, så kommer jag alltid vara din kusin.
Emilia: Jaa, för man kan faktiskt vara BÅDE kusin och mamma.

Så det så!

Valet är klart

Efter många om och men och allvarlig beslutsångest och vånda bestämde jag mig för att psykologi får bli mitt ämne. Det finns så otroligt många intressanta kurser inom området psykologi med inriktning på arbete, personal, ledarskap osv att beslutet så här i efterhand känns rätt enkelt.

Dessa kurser kommer jag (förhoppningsvis) läsa i höst:

Psykologi i arbetslivet
Ledarskap och hållbar arbetsmiljö
Socialpsykologi
Psykologiska aspekter på problem och konflikthantering

Psykologi i arbetslivet är en kurs på 30 hp som löper över hela läsåret, så den kommer alltså att läsas under nästa vår också. Nästa vår ja... Vad ska man läsa då? Nå, det kanske jag kan vänta med att fundera över till i höst.

tisdag 13 april 2010

Mina poäng

Så här ser det ut med poängtagning inom de olika områdena:
  • Ekonomi - 48 hp (och 12 restpoäng från förra terminen)
  • Sociologi - 30 hp (när kursen jag läser nu är slut)
  • Juridik - 30 hp
  • Pedagogik - 22,5 hp (när terminen är slut)
  • Psykologi - 15 hp
Snabbaste vägen till en kandidatexamen skulle alltså vara att välja ekonomikurser. Men usch nej! Näst snabbaste vägen är sociologi och juridik. Pedagogik går som sagt bort, och en psykologiexamen tar alltså en halv termin längre än sociologi och/eller juridik, förutsatt att jag läser på 100%. Beslutsångest!

Dessutom har jag:
  • Engelska - 34,5 hp
  • Media - 22,5 hp
Ja jösses vad jag är breddad...

Nästan en kandidat!

Den här veckan, senast torsdag, är det dags att bestämma vilka kurser som ska läsas till hösten. Eftersom vi nu ska flytta så måste jag bygga ihop min examen själv, vilket innebär en hel del letande efter bra kurser att bygga ihop mitt kandidatår med. Det är svårt, jättesvårt. Det finns alldeles för många intressanta kurser som jag skulle vilja läsa, inom 1000 olika områden. Men för att få en kandidat måste jag ju fokusera på ett område/ämne.

För skojs skull loggade jag in på Studera för att kika på hur många poäng jag hittills har och inom vilka områden. Förvånad blev jag minst sagt när jag kom fram till att jag hittills har skrapat ihop 178,5 hp - dvs 1,5 hp (motsvarar en veckas studier) från en kandidatexamen! Om jag nu hade varit fokuserad dvs, men istället har jag poäng inom alla möjliga och omöjliga ämnen. Lite medie- och kommunikationsvetenskap här, lite ekonomi där. Lite sociologi och lite juridik. Och så vidare. Ingen ordning alls.

Hur som helst, för att få ihop en kandidatexamen måste jag alltså ha totalt 180 hp, varav 90 hp ska vara inom ett och samma ämne - det ämnet som jag då får en kandidatexamen i. Efter att ha sett över mina tagna poäng kan jag konstatera att dessa fem (!) ämnen är realistiska för mig:

  • Sociologi
  • Psykologi
  • Pedagogik
  • Juridik
  • Ekonomi

Nu gäller det bara att bestämma sig alltså. Bara... Det är skitsvårt! Det känns helt omöjligt att veta vad som är bäst och vad som kommer att ge mig ett bra jobb. Pedagogik går bort, och ekonomi också eftersom jag uppenbarligen är rätt kass på det (två av fem ekonomikurser från förra terminen är inte avklarade). Tre ämnen kvar att välja mellan alltså...

För att bli den bästa personalvetaren med det roligaste jobbet, vilken inriktning ska jag välja?

torsdag 8 april 2010

Sommarlängtan

Jag längtar så fruktansvärt mycket till sommaren! Massa spännande händer den här sommaren - vi flyttar hem igen, Lasses börjar på något nytt (gammalt?) jobb, vi ska på bröllop, vi köper förhoppningsvis hus OCH - såklart - vi får mysa en massa med vår lilla pojke.

Jag hoppas på en riktigt bra sommar, med många soldagar och lagom varmt (vill inte att Myran ska lida för mycket av värmen), varmt badvatten (när jag väl får börja bada igen) och mycket umgänge med våra familjer och vänner. Sena grillkvällar och roliga bjudningar i trädgår'n (förhoppningsvis vår egen också). Och så ska jag frossa i sånt som jag inte fått/vågat/velat äta under graviditeten - och dricka vin och goda drinkar (nej, jag är ingen alkoholist)!

Mmm, vad jag längtar.

måndag 5 april 2010

Underbara människor!

Skönt att veta att vi får besök även om vi bosätter oss mitt ute i urskogen. Vilka fantastiska vänner jag har! Vart har ni kommit från? Det är rätt fascinerande ändå, jag känner (inte bara känner, det ÄR så) att jag har fler vänner i Skellefteå nu - efter 3 år på annan ort - än vad jag hade när jag bodde där. Relationerna har på något sätt vuxit och blommat ut trots (på grund av?) avståndet, och jag är så tacksam och längtar verkligen tills vi är på plats så jag får njuta av att umgås med alla dessa härliga människor. Snart så!

Vi fortsätter fundera på huset jag nämnde i förra inlägget. Det känns som att vi kommer närmare och närmare det huset hela tiden. Avståndet till stan/jobb är den svåraste frågan att ta ställning till men ändå upplever jag att vi börjar acceptera avståndet och se fler fördelar än nackdelar. Kanske blir det så att vi till slut lägger ett bud på det. Jag tror att jag hoppas på det.

Imorgon ska vi ha möte med Länsförsäkringar för att gå igenom ekonomin, kolla på att lägga om våra försäkringar och förhoppningsvis få ett bra lånelöfte. I så fall kanske vi blir kunder hos dem. Senare under veckan (eller eventuellt nästa vecka) ska vi träffa ett par andra banker också, så får vi se vilken det blir. Får jag gissa så blir det Länsförsäkringar eller Handelsbanken till slut. Det är en känsla jag har i alla fall.

Nu ska jag fortsätta förbereda inför morgondagens möte - kolla studieskulder, fondsaldon och sådana saker. Det gäller att vara väl förberedd.

lördag 3 april 2010

Fortsatta husfunderingar

Det blir inget av med det stora och fina huset som jag försökt övertyga maken om att vi ska köpa. Vid närmare undersökning visade det sig att grunden skulle behöva dräneras och att alla rör i huset borde bytas ganska snart. Efter att ha pratat med en byggnadsingenjör fick vi reda på att dessa två saker skulle kosta ungefär 30000kr (minst), för att inte tala om allt jobb. Lägg då till att vi också skulle behöva bygga ett nytt badrum och renovera köket, så blir det rätt saftigt - trots att huset i sig inte är särskilt dyrt alls. Och så allt jobb då som sagt, med en liten nyfödd i familjen dessutom. Så tyvärr... Jag får sörja lite och gå vidare.

Men nu sitter jag ändå här och funderar på ett annat hus. Det är helt andra förutsättningar, och frågan är om det är bra eller dåligt. Vissa saker är sämre, det vet jag, men andra saker är å andra sidan bättre. Frågan är vad som väger mest? Det här huset har varit ute - till ett alldeles för högt pris om ni frågar mig - till och från i några år. Och jag har spanat på det sedan första gången jag såg det. Men jag tycker det är så svårt att veta vad man verkligen vill ha innan man har provat. Jag testar att göra en plus/minus-lista!

Plus
  • Huset/gården är precis lagom stor med de byggnader vi vill ha.
  • Läget är idylliskt.
  • Naturen ligger precis utanför dörren.
  • Det är byggt/renoverat i en stil som tilltalar oss.
  • Man har en bra uppvärmningskälla.
  • Byn som huset ligger i verkar trevlig med en bra blandning av människor.
  • Vårt barn/våra barn får växa upp på landet och kan vara ute mycket (känns viktigt för oss båda).
  • Det är ett perfekt ställe för att ha gäster (både familj och vänner).
  • Det är så jag drömt om att bo sen jag var liten.

Minus
  • Det ligger en bit från stan och därmed en bit från vars man kan tänkas jobba.
  • Det går ingen buss från just den byn utan man får ta sig till grannbyn (gå eller cykla) eller närmsta större samhälle (med bil) för att kunna åka kollektivt.
  • Ovanstående innebär förstås att det skulle bli en hel del bilåkande (men å andra sidan visste vi redan att vi kommer behöva ha två bilar oavsett) och en hel del skjutsande när barnet/barnen blir äldre (aktiviteter, kompisar osv).
  • Det är en bit till närmsta affär/bensinstation/förskola/skola.
  • Det kanske känns för isolerat?
Frågan är vad som är viktigast, vad som väger tyngst. Vad man är villig att offra och vad man är villig att vinna. Jag misstänker att jag är mer lättövertygad än vad Lasse är (som vanligt), eftersom han gärna vill kunna cykla överallt t ex. Men han låter rätt sugen han också när vi pratar om det.

En sak jag funderar på (och som Lasse funderar väldigt mycket på), och som känns väldigt viktig, är: Hur långt bort från stan kan man bo utan att folk tycker att det är för jobbigt att komma och hälsa på? Kommer vi bli helt isolerade från våra vänner?

Jag vet ju hur jag själv tänker. Är det en vän jag vill umgås med (vilket jag ju antagligen vill om vi är vänner...) så spelar det inte så stor roll om personen bor granne med mig eller om personen bor 3 mil bort med bil, mitt ute i ingenstans. Man tar sig den tiden liksom, man får "offra" sig. Och jag hoppas att mina/våra vänner där uppe tänker likadant, för här nere verkar de ju inte göra det (trots att man inte ens behöver bil för att ta sig hit...).

Så vad säger ni, mina vänner, kommer ni och hälsar på oss även om vi bor en bit ut på landet? Även om ni måste ta bilen? Ett jakande svar på den frågan tas som ett löfte och personen/personerna kommer att hållas stenhårt vid det löftet ;-) Som lockbete lovar jag att alltid ha gofika att bjuda på (såvida personen inte dyker upp oanmäld ur tomma intet, men jag ska försöka ändå. OBS! Man får jättegärna komma oanmäld!).

torsdag 1 april 2010

Lägenheten såld!

Lägenheten blev såld - jippie! Alla papper är påskrivna och klara. 950000kr fick vi för den, klart mer än vad vi trodde. När vi köpte den för tre år sedan betalade vi 820000kr. Men då har vi förstås gjort en del förbättringar på den, som att glasa in med hela glasdörrar. Bara det kalaset gick på drygt 45000kr. Så efter alla avdrag som vi får göra så hamnar vi ändå "bara" på en vinst på 30000kr. Vilket är rätt lagom om man tänker på att man ska skatta också.

15 juni är överlåtelsedatumet satt till, vilket innebär två veckor tidigare än vad vi hade tänkt, och en månad efter att Myran är beräknad att titta ut. Så nu hoppas jag att han är en snäll pojke som verkligen tittar ut senast det datumet, men gärna lite tidigare, så att vi hinner lära känna varandra lite innan det är dags för hela flyttkarusellen. Eftersom Lasse ännu inte har klart med något nytt jobb i Skellefteå så kan det också innebära att vi måste flytta två gånger om vi har otur.

Men det löser sig. Vi håller på att lägga upp en plan för hur vi ska göra det här på bästa och smidigaste sätt och jag väljer att se det som ett äventyr, jag är ju praktiskt taget född i en flyttlåda!