lördag 31 januari 2009

Evighet

Äntligen! Bara en timme och fyrtiofem minuter kvar av januari. Den här månaden har varit så lång så det går inte att beskriva, det känns som att det har varit januari i ett helt år! Är det bara jag som känt av det? Tänk att nyårsafton var för en månad sen, det känns ju inte som att det stämmer tycker jag. Men som sagt, snart är det över!

Den här dagen har också varit väldigt lång, och jag har varit på väldigt obra humör. Trött, less, grinig och med en känsla av otillräcklighet och av att allt och alla liksom glider ifrån mig/oss. Ångest.
Jag går och lägger mig nu och hoppas på en bättre dag - och bättre månad - imorgon.

fredag 30 januari 2009

Barn hit och barn dit.

Pappa ringde lite tidigare ikväll. En av mina fastrar ska ha barn (igen). Hon ligger på sjukhus pga komplikationer (igen). Men det är tydligen ingen jättefara, om det fortsätter strula så plockar de ut bebisen nästa vecka och sen ska ”allt” vara bra enligt pappa. Hoppas det.

På två dagar har jag fått reda på att tre personer i min bekantskapskrets ska ha barn. TRE personer på TVÅ dagar. That's crazy. Känns som att varenda kotte ska ha barn i år. Låt mig tänka efter... Ja, jag vet i alla fall 10 personer som ska ha barn i år, minst. Helt galet ju! Har folk inget annat för sig än att skaffa barn?

Kanske är det vi som är konstiga, jag menar, vi har nu varit gifta i drygt ett halvår och allting är bra och sådär. Ändå är det inga barn på G i det här hushållet. Vissa verkar faktiskt tycka att vi är jättekonstiga, att vi som är 24 och 29 och gifta borde ju verkligen skaffa barn NU. Varför väntar vi liksom? Vill inte alla ha barn bara för att jag vill det? – typ.

Nej, alla vill faktiskt inte det. Vissa anser sig ha ”bättre” saker för sig än att skaffa barn just nu. Vissa förstår inte stressen och pressen. Vissa vill ha ett eget liv ett tag först, och njuta av att vara gift med den underbaraste personen i världen. Vissa vill helt enkelt inte skaffa barn så fort de blivit torra bakom öronen. Men ja, jag vill ha barn inom några år. Absolut. Just nu längtar jag dock mer till en (förhoppningsvis) mysig graviditet än att faktiskt ha ett barn, vilket säger mig att jag inte är riktigt redo än.

Men jag ska erkänna att planen från början var att vi skulle skaffa barn efter bröllopet, precis som alla andra brudar jag pratade med på nätet - varav de allra flesta idag försöker bli eller är gravida. Det var ju vad som förväntades, och det var vad jag trodde att jag/vi ville. Men en morgon vaknade jag upp bredvid min älskling och när jag låg där och tittade på honom kom jag fram till att jag faktiskt vill vara med bara honom ett tag till. Egoistiskt nog vill jag också vara hans nummer 1 ett tag till. För det kommer jag ju självklart inte vara längre, den dagen vi får en bebis. Helt naturligt.

Samtidigt som jag vet att jag inte vill just nu, kan jag känna mig väldigt utanför just eftersom jag inte vill ha barn just nu. Som jag redan nämnt så verkar ju alla skaffa barn, och vi andra hamnar liksom lite på sidan av. Dels har man ju naturligtvis mindre tid till annat/andra när man får barn, men sen verkar alla småbarnsföräldrar klumpa ihop sig liksom. Och har man inget att komma med i småbarnsdiskussionen – vilket ju faller sig ganska naturligt när man inte har några barn att prata om – då är man liksom inte ”välkommen”. Inte uttalat förstås, men det är så det känns.

Pestig tid egentligen, att vara 24. Känns som något slags ingenmansland. Endera så skaffar man barn och hänger med i gemenskapen, eller så skaffar man inte barn och tappar sina vänner någonstans på vägen. Och här i Södertälje verkar det vara omöjligt att träffa människor när man inte har barn. Trist.

Dagens i-landsproblem är nu färdigdiskuterat.

Let's Dance

Så var det återigen fredag, och återigen dags för Let's Dance. Jag har myst i soffan med Dubbelnougat och vatten, tillsammans med Isadora och Tyson. Sämre kan man ju ha det.
Kvällens iakttagelser:

  • Äntligen fullträff för Jessicas stylist!
  • Niklas och Jeanette såg riktigt läckra ut när de kom ut på dansgolvet.
  • Läcker dans blev det också.
  • Laila var ju verkligen riktigt tjusig. Snyggt med håret åt ena sidan sådär.
  • Laila dansar som en gudinna.
  • Tobias hade verkligen gjort en riktigt bra koreografi, hela atmosfären runt dansen kändes tuff.
  • C-J, vad ska man säga? Är det där verkligen dans?
  • Ett steg framåt för C-J i alla fall, han trampar i takt.
  • Juryn var hög när de bedömde ovanståendes dans – så bra var han inte!
  • George... Mmmums!
  • Synd att överdelen på Marias klänning var glansig, den hade varit riktigt snygg om den hade varit i samma tyg som kjolen.
  • George och Maria förtjänade mycket bättre poäng än C-J i mina ögon.
  • Elisabet älskar verkligen Let's Dance.
  • Ovanstående ska inte ha blått på sig, den utstyrseln var inte snygg någonstans.
  • Hasse ser så rolig ut när han sjunger med i låtarna.
  • Lite mer tyg över magen och Charlottes klänning skulle ha varit jättefin.
  • Pusschock!
  • Hasse försöker ju åtminstone, men jag trodde han skulle vara bättre idag faktiskt.
  • Magnus har galet blå ögon.
  • Annika var snyggast ikväll. Och hon hade varit ännu snyggare om toppen och kjolen gått ihop till en klänning, med det röda bandet där det satt.
  • Lyft, lyft, lyft. Magnus gillar att känna sig stark.
  • Jag blir less bara jag ser Kitty. Suck. Vad är det för fel på hennes smak?
  • Lägg ner jurypresenterna!
  • Kronan Kitty hade var jättefin, synd att håret förstörde det hela.
  • Tummen upp för att ovanstående dansade den här gången.
  • Varför envisas klänningsmakarna med att få klänningarna att se så billiga ut?! Jag klarar inte av det där satintyget ihop med något annat. All the way eller inte alls!
  • Morgan är verkligen min favorit.
  • Fullträff för Helena och Morgan, helt rätt!
  • Idag är det Annes klänning jag vill ha.
Aftonbladets direktrapport finns här.

Noja av godo

Puuuuuuuh! Andas, kom ihåg att andas. Äh, jag är döende.

Har varit duktig och kört ett 45 minuters pass MRL - Mage, Rumpa och Lår. Samma pass som jag körde förra veckan, men den här gången gick jag inte på vattengympan innan. Det var nog smart tror jag. Shit så jobbigt det här passet är!

Instruktören säger i början av varje pass att hennes mål är att vi ska svettas när vi går därifrån - jag svettas som en kapplöpningshäst efter att vi kört 10 minuter uppvärmning! Och då är jag en person som har rätt svårt att svettas faktiskt. Men oj så skönt det känns efteråt, man känner sig rentav ganska snygg och vältränad.
Jaha, återstår att se om jag kan röra mig imorgon, det blir spännande.

För att helt byta ämne då: En bra sak med min tandnoja den här veckan är att jag inte ätit något sött - bortsett från en apelsin och ett äpple - sen i måndagskväll. Då tyckte jag så synd om mig själv efter tandläkarbesöket så jag käkade upp B&J-glassen som fanns kvar. Men utöver det, ingenting! Det är ganska ovanligt faktiskt. Oftast brukar det bli någon fika här eller en liten godisbit där osv. Men nada. Och det är ju bra både för tänder och kropp, så det ser jag som enbart positivt. Jag behövde väl den där käftsmällen för att ändra mina vanor lite helt enkelt, för att bryta suget efter socker. Fast, i ärlighetens namn, så är inte suget brutet - jag har bara inte gett efter för det. Jag har karaktär!

Fast ikväll ska jag unna mig lite fredagsgodis (men då blir det inget lördagsgodis!), eftersom jag ska ha en lugn matte-kisse-kväll medan Lasse roar sig med sina kollegor nere i källarlokalen. Efter att ha läst en hel del tandvårdssidor den här veckan har jag också fått klart för mig att det inte är någon fara att äta fredagsgodis eftersom man oftast sätter i sig det ganska på en gång. Den attacken klarar tänderna/salivet att ta hand om. Det är småätandet som är farligt, när munnen liksom inte får vila (rättare sagt arbeta ostört) mellan attackerna, som gör att man får hål. Sen har jag ju en mycket bättre ta-hand-om-tänderna-rutin nu, så jag ska rent fräckt njuta av mitt godis utan någon ångest faktiskt.

Känner att ångesten och tvångstankarna/-handlingarna börjar avta så sakteliga. Visst, jag är fortfarande bedrövad över att behöva laga två hål, men livet går inte under och jag behöver inte tvångsmässiga scheman över dagarna för att klara mig ifrån hål. Leva som vanligt, äta ordentligt, undvika småätande och sen ta hand om tänderna med tandborstning, tandtråd och Flux - så blir det nog bra till slut. Tror du inte?

torsdag 29 januari 2009

Sätta ihop egen examen?

De senaste dagarna har jag gått och funderat på min utbildning. Att jobba inom personal och HR är ju verkligen vad jag vill, men ibland känns det inte som att min utbildning kommer att ta mig dit - trots att programmet heter Personal, Arbete och Organisation.

Det här första året är naturligtvis jättebra, att lära sig grunderna inom beteendevetenskap och hur människan fungerar kommer troligtvis behövas längre fram. Nästa år känns också relevant och bra, då läser vi en termin ekonomi och en termin med arbetsrätt och HR. So far so good liksom. Men sista året känns lite onödigt och ointressant faktiskt. Då ska vi välja inriktning: pedagogik, sociologi och psykologi.

Efter att ha pratat med några personer som jobbar som bl a rekryterare så har jag bestämt mig för att pedagogiken inte är rätt väg att gå. Sociologi känns inte helt rätt heller, jag kan inte för mitt liv se vart själva personalvetarinnehållet kommer in. Psykologin är väl det som känns närmast till hands att välja, men även där känns det som att kurserna inte är helt rätt liksom. Dessutom är det många av de som gått ut som klagat på den inriktningen, att det är mer som en mini-forskarutbildning än något som är relevant för det arbetet vi har tänkt oss utföra de närmsta 30-40-50 åren.

Jag vill läsa mer personal- och arbetsmarknadsinriktade kurser. Som är lite mer verklighetsförankrade och som faktiskt lär mig något om det jag vill jobba med i framtiden: rekrytering, ledarskap och kompetensutveckling t ex. Så jag har faktiskt börjat fundera på att kanske plocka ihop min egen kandidatexamen med hjälp av fristående kurser det sista året.

Idag har jag ägnat halva dagen åt att söka reda på sådana kurser som jag skulle kunna läsa, inom arbetsvetenskap, sociologi, juridik och ekonomi. Jättemånga spännande och lockande kurser finns det. Lite för många kanske, det är en hel djungel känns det som. Så jag har bestämt mig för att gå till en studievägledare och diskutera det här, få lite rätsida på det hela och få hjälp med vilken väg man ska gå för att faktiskt kunna få ut en kandidatexamen.

Så, vi får se. Men lockande är det.

Är det förresten någon som gjort det här - satt ihop en egen examen från fristående kurser? Var det lätt? Svårt? Mycket att tänka på?

onsdag 28 januari 2009

Amatör-tv

Hittade ett tv-inslag på Aftonbladet och jag måste säga att det är pinsamt hur dåligt det är gjort. Kameramannen hugger huvudet av gästerna, "programledaren" är lika lång som ett dagisbarn och dessutom stakar hon sig hela tiden. För stora kläder ser hon ut att ha också. Programmet som sådant skulle ju faktiskt kunna vara riktigt intressant, OM man kunde koncentrera sig på vad de säger. Det kan inte jag, jag kan helt enkelt inte släppa hur amatörmässigt det hela är. En parodi kanske? Troligtvis inte tyvärr...

Inslaget kan ni ser här.

Matångest

Har precis varit nere på stan. Köpte mig ett par jättefina vantar, lila såklart. Matchar halsduken perfekt och de är så mjuka och gosiga - och supervarma!

Köpte lite frukt också, och nu sitter jag och funderar på om jag ska äta en apelsin eller ett äpple. Men sen i måndags har jag ett stort problem - jag vågar knappt äta. Jag är livrädd för att få fler hål, och inbillar mig att om jag inte äter något så kanske de jag har försvinner. De blir ju knappast större i alla fall.

Tandläkaren sa dessutom att jag inte skulle småäta, så jag har inte ätit någonting utöver frukost, lunch och middag. Ingen frukt, inget mellanmål. Igår seglade både godis, bullar och kakor förbi mina ögon men jag tänkte bara på mina hål och tappade snabbt suget. Visst, det är ju bra förstås - bullar och kakor klarar man sig ju utan - men jag förstår ju själv att det inte är hälsosamt att vara rädd för att stoppa saker i munnen. Men det är jag. Och det känns jättejobbigt.

Känner mig verkligen nedslagen pga det här, med hålen och allt. Det är det enda jag tänker på, det och att jag måste tillbaka till tandläkaren om tre veckor. För att få mina lagningar... Känns mer som en dödsdom än något annat om jag ska vara ärlig.

Undrar om jag ska våga mig på en apelsin?

Vem räddar du?

Familjeliv är det väldigt populärt att diskutera etiska frågor. En ofta förekommande fråga är "Vem skulle du rädda ur ett brinnande hus?" och så brukar man få två olika alternativ, t ex ditt barn eller din man, din man eller din mamma osv. Idag handlade det om en pedofil vs sin hund. Frågan löd alltså:

Vem räddar du undan lågorna, pedofilen eller hunden?

Mitt svar kom spontant, det var enkelt. Självklart räddar jag Nikita framför en pedofil, vare sig han har sonat sitt brott eller ej. Jag tillade också att det inte spelar någon roll om personen ifråga är pedofil eller en helt vanlig människa, om personen är främmande för mig kommer jag alltid välja min hund/mina katter framför den främlingen. Så fungerar jag.

86% av oss som hittills har svarat har svarat att de skulle rädda hunden. Detta tycks provocera dem som tycker tvärtom väldigt mycket. För hur kan man anse att en hund har ett större värde än en människa? Inte alls konstigt i mina ögon faktiskt. Min hund är en del av min familj, min familj går före allt, alltså räddar jag hunden först.

Hur resonerar du?

tisdag 27 januari 2009

Eh?

Ibland undrar jag hur det står till med nutidsorienteringen och kunskapen om Sverige i min klass.

Till dagens seminarium skulle vi komma på en frågeställning och ett tillhörande syfte och sen beskriva vilken metod vi skulle använda oss av för att komma fram till någon sorts svar på vår frågeställning. Många intressanta frågeställningar togs upp, men en av presentationerna skapade stor förvirring i klassrummet. Frågeställningen löd (typ):

Hur har miljötänkandet inom bilindustrin förändrats de senaste tio åren, och varför har eventuella förändringar skett?

So far so good, det är ju en intressant fråga som sådan. Men när det kom till att presentera hur de hade tänkt gå tillväga insåg man att alla hästarna inte var hemma så att säga. De talade nämligen om att de skulle intervjua 4-5 svenska biltillverkare. Helsvenska alltså. Hmm?

Finns det så många biltillverkare i Sverige?
Den frågan ställde vår lärare.

Finns det några andra än Saab och Volvo?
Det blev nästa fråga från vår lärare.

Där började man ju bli lite rädd faktiskt. Hur kan folk INTE veta att Volvo ägs av Ford och Saab av General Motors? Hur kan man ha undgått det liksom? Och hur många biltillverkare tror man finns i ett så litet land som Sverige? Okej om tjejerna som precis kommit från gymnasiet och aldrig någonsin har ägnat en tanke åt annat än smink och det senaste modet inte vet, men vår lärare borde väl ändå veta? Eller ställer jag för höga krav? Jag tycker faktiskt inte det...

Ja, ibland undrar man som sagt.

Saker som stör mig, del 2

  • Människor som stirrar på en när de tror att man inte ser.
  • Idioter som bara slänger sig fram i en folkmassa eller mot en plats på bussen, utan att ta hänsyn till de personer de råkar krossa på vägen.
  • Människor som, trots att det finns hur mycket plats som helst på bussen/tåget, måste sätta sig precis där jag sitter - så att jag endera inte kan sträcka ut fötterna, alternativt måste ha väskan i knät. Eller bådeoch (= extra irriterande).
  • Mina två hål som ska lagas.
  • Att SL tagit bort hälften av de anslutande bussarna på kvällstid.
  • Lärare som har noll koll på omvärlden.

Nyhetsmorgon

Någon som såg Nyhetsmorgon? När Daniel Lindström sjöng? I liked it!

Jag tror jag är lite kär i honom igen. Men han får gärna klippa sig.

måndag 26 januari 2009

Ny kvällsrutin

1. Borsta tänderna.
2. Pilla med tandtråd.
3. Skölj med Flux.

Så ser min nya kvällsrutin ut, här ska inga fler hål bildas - icke sa nicke! De där jäklarna ska inte få pilla i min mun mer än nödvändigt, det ska de ju ha klart för sig.

Har alltså använt tandtråd på riktigt för första gången i mitt liv ikväll. Det var obehagligt, i alla fall i början. Känns inte som att det är meningen att man ska in med en tråd mellan framtänderna liksom. Takes som getting used to, men jag ska nog (förhoppningsvis) bemästra tekniken och vänja mitt tandkött så det inte blöder som om jag hade blödarsjuka så fort jag pillar lite. Lång tid tog det, grymt lång tid, men det ger sig väl också med övning antar jag. Har världens sötaste make som följer min nya rutin också och stöttar mig till 100%.

För övrigt har jag fortfarande ångest över hålen. Eller snarare över de lagningar som kommer att pryda min mun för evigt efter nästa tandläkarbesök. Jag som alltid haft "perfekta tänder" - nu kommer jag ju inte ha det längre (jag vet att jag inte har det nu heller, jag har ju hål, men det blir mer verkligt när lagningen är gjord), nu kommer jag ha en förstörd och icke-perfekt mun(håla). Känns riktigt, riktigt tungt. Inte många som verkar förstå det, och kanske är det ologiskt eftersom ingen kommer att se lagningarna - men JAG kommer ju veta att de finns där, för alltid.

I'm flawed for life.

Skräcken

Så, jag överlevde. Lived to see another day typ.

Men om vi säger såhär: Var det där deras jättegulliga tandläkare – bokad för en tandläkarfobiker – så vill jag definitivt inte träffa deras andra tandläkare. Fy fan. Hon grävde runt i min mun som en jäkla grottmänniska, och sen när hon såg mina ögon bli större och större och fyllas med tårar, ja då bytte hon taktik och behandlade mig som ett barn istället. Jag är inget barn, jag är bara rädd. Väldigt rädd.

När hon var klar med undersökningen tittade hon på mig och frågade om det kändes bra. What?! Vad tror du själv liksom? Klart det inte känns bra, jag blöder och jag är skräckslagen – testa på det själv så får du se! Och jag sa sanningen, att det aldrig kändes bra att gå till tandläkaren.

Och tandsköterskan sen! Hon var ju ännu värre. Jäkla kärring. Tittade på mig som att jag vore ett UFO och sa sen innan jag gick: Ja men du behöver nog inte bedövning eller nånting sånt när vi ska borra nästa gång, det gör inte så ont förstår du (lilla gumman, din lilla lilla knäppskalle).
Pfft!

Inte nog att man måste gå igenom den där jäkla undersökningen – pillandet, rivandet och slitandet med den där hemska kroken – man måste betala för det också. Vilket nöje! Och parkeringskostnaden fick man naturligtvis också stå för själv, för det vore ju onödigt att ha en kundparkering – så att folk kände sig lite välkomna i alla fall. Fast det är klart, välkommen är man väl alltid till Folktandvården, de vill ju tjäna pengar precis som alla andra. Men jag tycker ändå att det vore god hyfs att ha gratis kundparkering, faktiskt.

Ja, och inte är det nog med dagens besök naturligtvis. Utöver att jag måste börja med tandtråd (som jag verkligen avskyr) och flourskölj så måste jag tillbaka och laga två hål. Två stycken! Blä. Jag skäms. Jag kommer för resten av livet få ha två lagningar som påminner mig om det här. Jag kommer inte ha perfekta tänder längre. Det skäms jag för.

Var nog bra att Lasse följde med. Nu fick han se ur kraftutsugande och skräckinjagande det är för mig att sitta i den där stolen, med de där människorna runtomkring. Svårt att förklara det med bara ord... Och det var bra för mig att han var där, han var den som fick föra min talan och ställa frågor som jag inte kunde ställa eftersom hjärnan hade kopplat ifrån. Och nästa gång, när han vet, kommer han att vara ett ännu bättre stöd.

Jag grät när jag kom, jag grät när jag gick därifrån, de gjorde mig illa. Jag grät i hissen, i bilen hem och jag grät när jag kom innanför dörren. Det är hemskt. Men lider man inte av rädslan själv är det omöjligt att förstå.

Om två veckor får jag chansen att dö igen. Jippie.

söndag 25 januari 2009

Adjö

Imorgon kl. 08.00 dör jag. Då ska jag till tandläkaren.

Adjö.

Sms

Har du mer än 20 st sms i inkorgen? Japp!
Vad står det i ditt tredje? Grattis! Du är bäst... Puss puss
Och vem var det ifrån? Mamsen.
Är han/hon snygg? Vackrast!
Smsar ni ofta? Mja... I vågor kanske.
Vad står det i ditt 18:de sms? Jag älskar dig älskling och jag vill vara med dig för alltid! Puss puss
Och det var ifrån? Maken.
Är han/hon farlig? Hmm...
Hur farlig? Livsfarlig som en nallebjörn.
Om du kollar igenom hela din inkorg, vilka har skrivit till dig då? Mamma, maken, Åsa, Kasia, Fredrik, Therese och Magnus, och några till.
Smsar du ofta? Varje dag i princip.
Hur många sms har du skickat? Har ingen aning?
Hur många mms? Färre än antal sms.
Vem ringde du senast? Mormor.
Ringde dej senast? Mamma.
Det är ditt senaste missade samtal? Securita.
Vem är snyggast på din kontaktlista? Maken såklart.
Gå in på dina bilder, vad är de första du ser? En bild på all mat vi köpte igår.
Hur många bilder har du? 122.
Vilken är din favoritbild? En bild tagen från balkongen.

Favvobilden. Mmm, sommar...

Trädgårdsmästarn

Min man tycks fundera över en ny karriär, som trädgårdsmästare. Dagen har han hittills spenderat med att först googla på hur man sätter om blommor, sen sätta om varenda blomma här hemma. Utom orkidéerna då. Delat blommor har han gjort också, så min favoritblomma - näst efter mina orkidéer - finns numera i tre exemplar här hemma. Inte helt fel. Inte helt fel att ha en trädgårdsmästare till make.

Själv letar jag all information och alla tips jag kan hitta om New York, det är ju ett viktigt arbete det med. Sevärdheter, saker att göra, ställen att shoppa på, restauranger som är värda ett besök och så vidare. Var tvungen att ta reda på var närmsta - i förhållande till Candy - Ben&Jerry's bar ligger också, och fick det mycket tillfredsställande beskedet att det finns en bar bara 100 meter från hotellet. Very nice indeed!

Bjuder på en bild från Candy, återstår att se om det är lika fräscht i verkligheten.

lördag 24 januari 2009

Let's Dance

Nu har jag sett hela programmet, och ja, det blir väl bara bättre och bättre? Tjugofyra timmar försent kommer här mina iakttagelser från gårdagens Let's Dance:
  • Färgen på Jessicas klänning var underbar, men modellen? Njae.
  • Hatar kostymmakaren Kitty?
  • Kitty har verkligen ingen koll på vad hon ska göra med fötterna, så hon rör dem så mycket som möjligt i hopp om att det ska bli rätt.
  • Jeanette var så jäkla läcker i sin lila dress!
  • Varför blev inte Niklas tillfrågad som ordinarie för? Han är ju helt rätt bara.
  • Blondinbella måste vara den mest positiva människan alive.
  • Är ovanståendes leende fastlimmat, ditmålat eller bara väldigt välanvänt?
  • Carl-Jan ser verkligen så stolt ut när han är på dansgolvet.
  • Men dansa kan han inte.
  • Det går i alla fall lite bättre med "skämten".
  • Lailas klänning – snacka om hot mama!
  • Jag struntar i vad juryn säger, jag tyckte Laila och Tobias var superbra.
  • Tony vet fortfarande inte var han ska ta vägen när han ser på Magnus.
  • Stackars George, han vill så mycket men tappar bort sig hela tiden.
  • Fransklänningar är inne i årets Let's Dance.
  • Har Maria inte ätit sen förra säsongen?
  • Elisabet borde alltid ha håret uppsatt, så man ser henne istället för frisyren.
  • Tobias blir nog alltid lite kär i sina adepter - oavsett ålder.
  • Elisabets korsett var skitsnygg!
  • Jag ÄLSKAR Morgan!
  • Helena är ju verkligen så snygg!
  • Magda och Daniel känns tyvärr ganska menlösa. Daniel brukar ju kunna få vemsomhelst att rocka fett på dansgolvet. Nästan.
  • Charlotte Sinclairs överkropp såg ut att vara ungefär en mil lång i den där toppen.
  • Hasse vill verkligen kunna dansa, men kan det inte för fem öre.
And that's that!

Storhandla med träningsvärk

Maken: Du får fan gå normalt inne på Maxi!
Jag: Vaddå, skäms du för mig?
Maken: Det är nog bäst att du håller i vagnen.
Jag: Men jag vill inte hålla i vagnen!
Maken: Men du behöver ju en rullator...

Storhandling på schemat ikväll, inte direkt min favoritsysselsättning. Så jag passade på att skriva en matlista för två veckor, så jag slipper detta gissel på fjorton dagar.

Maxi har varit stängt under veckan, man har sanerat butiken eftersom det brann där för snart två veckor sen. Utanför butiken hade de ställt upp skyltar med ”Nystädat och påfyllt – välkommen tillbaka”. Pfft. Påfyllt my ass! Inte ens champinjoner hade de, och i köttfärsdisken fanns det bara blandfärs.

Så sur jag blir! Har man haft stängt en vecka får man väl ändå se till att det finns grejer när man öppnar igen? Så sur blev jag att jag var tvungen att köpa lite Ben&Jerry's för att det skulle kännas bra igen ;-)

923kr för två veckors mat, det är väl ändå helt okej? Jag känner mig nöjd i alla fall. Nu blir det mysmiddag (tortillas) med maken och Let's Dance på tv (inspelat). Lite Ben&Jerrys blir det såklart också!

Tjing!

Trasig

Jag har sån träningsvärk i mage, rumpa och lår idag att det inte ens är lite roligt. Vattengympa i 60 minuter följt av 45 minuters coreträning tar verkligen på kroppen...

Inatt började jag känna av träningsvärken på riktigt och sömnen led verkligen av det, det och vinet från igårkväll. Varje gång jag vände på mig under natten vaknade jag, för det krävdes styrka från hela kroppen för att lyckas vrida mig ett kvarts varv i sängen. Ajaj.

Idag har jag vandrat omkring som en mycket gammal kvinna här hemma och att ta sig upp och ner från stolar och soffan har tagit väldigt lång tid och har krävt mycket armstyrka. En positiv sak antar jag, då tränar jag ju armarna också ;-)

Tror jag ska tigga lite massage för mina ömma muskler av maken ikväll, även om det kommer göra grymt ont.

Det är aldrig försent

Har ni hört klyschan "Det är aldrig försent" någon gång? Well, ikväll blev det en väldigt lyckosam klyscha för SAIK, inget annat hade kunnat vara mer sant.

Mannen som nätade två gånger i Lindab Arena ikväll.

Det är aldrig försent att göra mål - 2-1 till Skellefteå med 3 sekunder kvar av tredje perioden.

Candy Hostel

Så har vi bokat boendet i New York. Valet föll på Candy Hostel på Upper West Side, ganska nära Central Park och tunnelbanestationen. Eget dubbelrum med toalett/dusch på rummet. Känns toppen! Ungefär 3000kr för hela vistelsen, det är det lätt värt.

Här kommer vi bo.

fredag 23 januari 2009

Tapastips

Nyss hemkommen efter en trevlig kväll inne i Stockholm. I tisdags var det två år sedan Lasse friade, så vi bestämde oss för att fira det med middag ute ikväll. Tapas blev det, mycket gott! Stället vi var på - Ramblas - ligger på Långholmsgatan, vid Hornstull, och var verkligen jättemysigt. Lite trångt, visst, men det vägs ganska lätt upp av de superbra priserna. Så ska ni käka tapas i Stockholm kan jag varmt rekommendera det stället :-)

Känner mig ganska tankspridd ikväll, vilket också visade sig när jag ringde hem till mina föräldrar när vi var på väg hem. Magnus svarade och vi pratade en liten stund. Frågade sen om jag kunde få prata med mamma, vilket jag naturligtvis skulle få, så vi sa hejdå och... Jag la på! Snacka om att vara helt borta. Insåg direkt att jag gjort helt fel så jag ringde ju upp direkt igen. Suck, hjärnan är verkligen inte alltid med.

Hade tänkt kika på Let's Dance nu, men orkar knappt hålla ögonen uppe så det får väl bli imorgon istället. Läste dock att Blondinbella åkte ut - there is a God! - och att Aro fick lite bättre poäng ikväll i alla fall. Ska bli spännande att titta på det hela imorgon. Eller ja, kanske inte spännande eftersom jag vet resultatet, men roligt i alla fall. Återkommer med iakttagelser då.

Just det, jobbet! Det är ett extrajobb på ett tryckeri här i stan, mest nattjobb. Fylla på maskinerna med tidningar och hålla koll på det hela helt enkelt, så där lagom jobbigt när man försöker få in lite extrapengar i kassan. Förhoppningsvis hinner jag tjäna så pass mycket att jag inte behöver jobba så överdrivet mycket i sommar, det är i alla fall målet.

Nu - sängen!

Jobb!

Jag fick jobbet som jag var på intervju för, så på måndag ska jag iväg och skriva på anställningspapper och få en introduktion.

Yeay me!

torsdag 22 januari 2009

108 miljoner

Fick frågan om vad jag skulle göra för pengarna om jag vann 108 miljoner. Så jag har funderat, och kommit fram till en liten lista.

Om jag vann 108 miljoner kronor skulle jag...

...köpa mitt drömgård (renovera om det behövs). Alternativt tomt och bygga själv. Men det ska vara vattenläge i alla fall. Och i Skelleftetrakten.

...inreda min gård med precis de saker jag vill ha.

...köpa en lägenhet i San Francisco.

...ha en stående reservation på ett hus någonstans längs södra Kaliforniens kust, någon vecka varje sommar.

...köpa ett hus/lägenhet till mamma och Magnus.

...se till att morfar fick precis allt han behöver för att inte lida av sin sjukdom.

...köpa massor med blommor till mormor, och anlita någon att hjälpa henne på somrarna.

...anlita ett topp-renoveringsteam åt familjen Tarantino om det skulle behövas.

...köpa några hästar att ha på min gård. Araber.

Några araber tack.

...betala av bostadslån.

...betala av CSN-skulder.

...shoppa en ny bil.

...bränna massa pengar i klädaffärer. Och scrapbookingaffärer.

...resa!

...investerat en del pengar på ett bra sätt så man kan leva på räntan.

...säkert göra en massa mer som jag inte kommer på just nu.

Saker som stör mig

  • Rökare. Framför allt de som tror att de äger världen - eller åtminstone pendeltågsperrongen.
  • Personer som matar fåglar mitt på en proppfull perrong - vissa är faktiskt inte så förtjusa i fåglar.
  • Tåg som aldrig kommer i tid - de två senaste kvällarna har tåget hem varit 12-13 minuter försenat. Signalfel, växelfel, vagnfel, spårfel, väderfel. You name it.
  • Fjortisar på pendeltåget/bussen/tunnelbanan/varsomhelst - mina öron blöder!
  • Att någon i min klass tyckte att det var fritt fram att ta mina vantar när jag hade glömt dem i föreläsningssalen - i 2 minuter!
  • Kommentatorerna på PPV - de kan inte uttala namn korrekt och tror att man kan gå från 3-1 till 2-0.

What to do in New York?

När jag försökte förmå min make att bestämma sig för om vi skulle ha 3 eller 4 heldagar där borta fick jag frågan: Ja men, finns det något att göra i 4 dagar då?
Då måste jag ställa mig frågan: HUR kan man fråga en sådan sak?!

Har suttit och surfat lite på TripAdvisor ikväll och hittade bland annat de här tipsen för förstagångsbesökaren:
  1. Tunnelbanan - The best deal in town. Även om du bara åker en station, åk!
  2. Empire State Building - Se Manhattan från ovan.
  3. Ett större museum - The Metropolitan Museum of Art, The Museum of Modern Art, The Museum of Natural History eller The Guggenheim.
  4. Frihetsgudinnan och Ellis Island - Planera ett besök på båda öarna, eller beskåda Frihetsgudinnan från Staten Island-färjan.
  5. Gå över Brooklyn Bridge - Gå från Brooklyn mot Manhattan för bäst utsikt.
  6. Central Park ( 59th to 110th Street ) - Ta en joggingtur tidigt på morgonen, plocka upp frukost på något café, hitta ditt ställe och se på när staden vaknar.
  7. En Broadwayshow - Inga problem att hitta rabatterade biljetter, så missa inte! There's nothing like live theatre.
  8. Times Square - Värt ett besök, dag som natt.
  9. Shopping!
  10. Äta! - Ät åtminstone en blow-out top-notch dinner.
  11. Grand Central Terminal - Gå dit i rusningstrafik och titta på folk.
  12. Utforska ett "riktigt" neighbourhood - Greenwich Village, Chelsea eller Chinatown.
Ja, jag tror nog att vi kan roa oss den tiden vi är där faktiskt...

They will be back!

För alla oss som älskade Sex and the City, både serien och filmen, kommer nu en glad nyhet: En uppföljare till biosuccén är planerad och alla tjejerna är ombord! Det kan man läsa här.

Yeay!

onsdag 21 januari 2009

Tidig morgon

Ganska nyligen hemkommen från en eftermiddag/kväll i Norrviken. Ia, som är hemma från dagmamman den här veckan, var i sitt esse - klättrade som en liten apa och tjoade och tjimmade som aldrig förr. Brottas skulle hon göra också, tur då att man har typ en meter och 45kg tillgodo på henne ;-)

Hon var så söt när hon stod mellan mig och mamma i soffan, lade en arm om mig och en runt mammas axlar, kramade jättehårt och sa "Jag älskar er, hårt!". Haha, lillstumpan. Hoppas jag får ett lika sött barn.

Världens sötaste tjej!

Imorgon har jag erbjudit mig att vara barnvakt åt henne tills jag måste på min föreläsning kl. 15.00. Var nog full när jag tog på mig det. Lär ju vara lagom död när det är dags för skola, först upp 5.30 för att hinna till Norrviken innan Kasia åker till jobbet och sen 6 timmar med en vild 2,5åring. Pust! Återigen, tur att hon är så himlans söt.

För övrigt så är jag fortfarande barnsligt nöjd över att resan är bokad. Ska bli så toppen! Ska sätta mig och leta lite hotell nu, tänkte att det kanske är bäst att boka boende på en gång så man inte drabbas av ännu dyrare dollar...

I did it!

Vi åker till New York 14 maj!!!

Har bokat biljetterna nu, blir en lååångweekend. Åker torsdag 14 maj och lämnar New York tisdag 19 maj, men landar inte här hemma förrän dagen efter. Åh, härligt härligt! Våren i The Big Apple, I can't wait!


Och hela kalaset - flygbiljetterna alltså - gick på totalt 6200kr t/r för oss båda. Hur bra är inte det då?

tisdag 20 januari 2009

New York, New York

Den fina snön försvann lika snabbt som den kom, nu är det bara slask och åter slask ute. Trist tycker jag, vem blir glad av slask liksom?

Har suttit och funderat på den där resan till New York hela dagen, vill verkligen åka! Har hittat boende till hyfsade priser, i alla fall i New York-mått mätt. Det är inte billigt att bo i den stan, det kan vi snabbt fastställa. Har dock lite problem med att övertyga maken om att vi ska åka, han är inte alls lika förtjust i idéen som jag är, och framför allt är han inte förtjust i att behöva ta ett sånt beslut snabbt – vilket jag känner krävs här. Får väl se hur långt vi kommer innan det är dags att nanna kudden igen. Hoppas hoppas.

New York, New York...

Har en sån fruktansvärd halsbränna idag, hade det i helgen också. Tror magen blev sönderstressad i helgen, så det beror nog på det. Riktigt obehagligt är det, jag är smärtsamt medveten om min strupe precis hela tiden. Aj aj. Och med tanke på det var det nog bra att jag inte tog mig till skolan idag, min kropp (läs: mage) behöver nog vila och stressa av.

Vår i New York?

Snön vräker ner ute, flingorna är stora som Lovikavantar! Sällan man ser sånt här snöfall här nere i södern. Otroligt vackert är det i alla fall.

Själv sitter jag nerbäddad i soffan under en filt och bara njuter av lugnet och friheten, att tentan äntligen är över. Skulle ha åkt till skolan idag, men missade tåget. Men ingen skada skedd, det var ingen "riktig" lektion idag och man var inte på något vis tvungen att närvara. Så jag gjorde en snabbscanning på stan (Södertälje alltså) och åkte sen hem hit till soffan. Skönt.

Har ägnat dagen åt New York-surfande. Har snubblat över riktigt bra flygpriser till New York i vår, så nu funderar jag på om vi kanske ska möta våren där i maj? Bara några dagar, typ 4-5. Vore ju underbart faktiskt, många säger att det är en av de vackraste och bästa månaderna i New York. Det gör ju inte att man blir mindre sugen faktiskt. Så, jag diskuterar saken med maken via mail och han låter ganska positivt inställd faktiskt. Måste bestämma oss ganska snart, misstänker att priserna ökar ganska snabbt.

Mmm... New York.

måndag 19 januari 2009

Utmanad

Jag har blivit utmanad av Steffi. Här kommer min lista.

4 av mina favorit program:

* One Tree Hill
* Grey's Anatomy
* Gossip Girl
* Lipstick Jungle

4 saker jag gjorde i går:

* Vattengympade
* Åt frukost
* Skrev så att fingrarna blödde
* Åt middag. Tror jag

4 saker jag ser fram emot:

* Att åka hem till Skellefteå
* Förlovningsfirande till helgen
* Vår bröllopsdag
*
Augusti

4 favoritrestauranger:
* Balzac
* Michelangelo
* La Cantina
* Vitberget

4 saker på min önskelista:

* Att terminen ska vara över
* Hemflytt
* Husköp
* 108 miljoner på Lotto

Jag är fri!

Så var tentan over and done with, äntligen! Tack för all peppning, det uppskattas.

Har suttit och skrivit som en dåre i helgen, så jag har sittsår i baken och skavsår på fingertopparna typ. Ögonen har nog blivit fyrkantiga också, har ju bara stirrat på skärmen hela tiden. Den enda egentliga pausen jag gett mig själv var igårmorse då jag åkte iväg till Sydpoolen direkt när jag vaknade. Vattengympa på en söndagmorgon var faktiskt riktigt skönt, helt underbart sätt att starta dagen! Sen hem till datorn igen, middagen gav jag två minuter. Minns knappt vad det smakade. Igårkväll skrev jag så tangentbordet glödde och idag höll jag på in i det sista – fem minuter innan jag senast var tvungen att åka hemifrån skrev jag ut det färdiga dokumentet. Var så stressad så jag bokstavligt talat skakade i hela kroppen faktiskt. Utmattad också, har blivit lite sådär med sömnen.

Men, nu är jag fri! I alla fall från den.

Imorgon börjar nästa kurs – Grundläggande sociologi. Tillbaka till campusområdet igen, bara det ska ju bli hur skönt som helst. Ha nära till tunnelbanan, biblioteket (inte för att jag frivilligt brukar gå dit) och alla fik och lunchhak. Helt plötsligt blir tillvaron lite enklare igen, efter två kurser på andra sidan vägen där ingenting alls finns.

Ikväll har jag firat med att titta på film och tv och bara slappat. Så skönt!
Nu ska jag krypa i säng och ta igen lite sömn – och inte drömma om tentan. Wonderful.

lördag 17 januari 2009

Det är inte alltid roligt

Det är inte alltid roligt att vara hockeysupporter. När spelare blir skadade är det inte roligt. Eller när mål blir bortdömda fast de skulle ha varit mål, eller vice versa. Eller när domarna tillåts avgöra en match. Men mest av allt är det inte roligt när ens lag förlorar sin fjärde raka match. Då är det inte roligt alls att vara engagerad hockeysupporter.

För övrigt så har jag nu skrivit tre sidor mumbo-jumbo på tentan. En massa termer, varav hälften jag inte förstår riktigt och den andra halvan vet jag inte hur jag ska applicera på casen. Men det är lugnt, det kommer att gå. Jag har till ungefär 13.30 på måndag på mig och det är absolut inte omöjligt.

Så småningom ljusnar det...

Det går faktiskt framåt

Det går framåt med tentamen nu. Jag har i alla fall lyckats bena ut vilka case jag ska använda, vilka perspektiv jag ska applicera på dem och jag har skrivit en lång lång osammanhängande text med en hel radda termer och teorier. Måste nog bena upp det lite kanske?

Igår var det nära att maken åkte på en snyting då han skulle hjälpa mig att plugga. Jag hade läst igenom ett delkapitel och när jag kom till slutet så läste jag om och om igen - jag fick det inte att gå ihop! Så jag morrade högt och muttrade att det måste stå fel i boken, den sa ju emot sig själv! Lasse satte sig då och läste enbart det lilla stycket som jag morrade åt och sa sen att det var fullt logiskt, förstod jag inte det? Han tog till och med fram papper och penna och började rita upp ärftlighet och personlighetsteori för mig - jag som har läst personlighetspsykologi i drygt en månad. Och han gjorde det utan att läsa hela delkapitlet så att även han skulle förstå att det var konstigt formulerat. Då blev jag arg. Så då slutade han hjälpa mig.

Det måste för övrigt ha varit ett tryckfel i boken.

Full fart framåt!

Thailand vs Portugal?

Satt och kollade på resor till Thailand igår och drömde mig bort. Typ hela Sveriges befolkning har ju varit där och jag är själv lite sugen. Sol, bad och värme liksom - yes please! Så efter att ha kikat runt en stund och faktiskt hittat helt OK priser så tänkte jag ta upp det med Lasse. Samtalet, som började via mail men avslutades här hemma, löd såhär:

Mail
Jag: Vill du åka till Thailand med mig i höst älskling?
Han: Kanske det eller Portugal kanske?
Jag: Eeh, fast det är väl ändå inte riktigt samma sak?

Hemma
Jag: Menar du att du hellre vill åka till Portugal än Thailand?
Han: Ja men Portugal är ju fint.
Jag: Ja absolut, men det är ju inte direkt samma liga så att säga. Varför vill du hellre åka dit?
Han: Ja men... Det är ju mer europeiskt!

Mannen som älskar Portugal. I Portugal.

Min man är lite lätt insnöad på Portugal faktiskt, det har han varit sen han var där på kurs genom jobbet för drygt 3 år sedan. Alltid när det diskuteras resor och semestrar drar han upp Portugal. Vilket såklart inte är fel, jag vill också jättegärna åka till Portugal. Men det känns ändå inte riktigt som samma typ av resa som att åka till Thailand liksom. Och speciellt inte sent på hösten!

fredag 16 januari 2009

Ny favorit

Samantha Who? på TV4.

You should see it.

Let's Dance

Först och främst måste jag säga att det är så himla tråkigt att Mojje var tvungen att avbryta, men en hjärtinfarkt får väl ändå ses som en godkänd ursäkt? Usch vad rädd han måste ha varit... Hoppas verkligen att han piggnar på sig och sedan försöker komma med i Let's Dance nästa år igen!

Så var det dags för några iakttagelser igen:

  • Morgan fick oförtjänt dåliga poäng. Jag gillar honom skarpt.
  • Annikas klänning kan få bo i min garderob. Fransar är hett!
  • Hasse är så söt och bortkommen på dansgolvet.
  • Laila kickar allas vickande rumpor.
  • Jessicas stylist var på bättre humör idag.
  • Det skulle vara kul att se Laila i en annan hårfärg än den superblekta färg kalufsen har nu.
  • Blonda Tobias är smiligast av alla. Och då menar jag alla - i hela världen.
  • Tony fick stånd av Magnus rumpvickande. Garanterat.
  • Magdalena och Daniel skulle väl vara ett sött par?
  • Skönt med ny frisyr på Elisabeth. Nästa vecka hoppas jag på ännu mindre hårspray. För ozonlagrets skull om inte annat.
  • Kittys klänning, men utan rosett, kan också få bo i min garderob faktiskt.
  • Kitty gillar nog lila.
  • Var Kitty full i kvällens program?
  • Carl-Jan är verkligen sliskig. Fast charmig på något konstigt sätt.
  • Bambi... Eh... Blondinbella menar jag, var faktiskt bättre idag.
  • Jag gillade Bellas frisyr. Skarpt.
  • Jag skulle sprängas i bitar av irritation om jag var tvungen att lyssna på ett samtal mellan Bella och hennes vänner på pendeltåget.
  • Niklas var helt klart en värdig ersättare för Mojje.
  • Jeanette är verkligen så snygg.
  • George... Still dark and handsome.
  • Linda... Nja.

torsdag 15 januari 2009

Älskade man

Har känt mig deppad idag. Ledsen och frustrerad över allt och inget. En riktigt värdelös dag skulle man kunna säga, och som ni vet har det ju inte blivit särskilt mycket gjort. Har suttit och trakasserat Lasse med massa deppmail och i övrigt bara legat på soffan och försökt inbilla mig att jag läser fast jag egentligen hade ögonen på tvn. Det har alltså varit en sån där dag då man bara längtar efter att dagen ska ta slut och att man får gå och lägga sig igen.

Tur då att man har världens underbaraste make som gör sitt yttersta för att pigga upp en. Först försökte han komma med peppning via mailen, men se det gick inte. Så då tog han till det tunga artilleriet: Han kom hem med mat från Max! Mmm, så nu ikväll har jag fått mig en god Friscoburgare och Chili cheese. Mums!

Min älskling är helt enkelt bäst.

504

Så många unika besökare har jag haft sedan årets början. Så roligt att så många har kikat in här, och många vet jag har återkommit.
Känns toppen, då kanske man skriver någonting intressant i alla fall :-)

Nu ska jag kika vidare på hockeyn.

Och nej, jag har inte kommit särskilt mycket längre med tentan. Suck.

Det går inte framåt

Det går jättebra för mig att skriva tentan, verkligen lysande. Känner hur det bara flödar ur mig *ironisk* Än så länge har jag skrivit det här:

Case 1. Borderline
Jag kommer att analysera "Girl, Interrupted" - Susanna Kaysen.
Nedan följer en kort beskrivning av Susannas erfarenheter och därefter analyser ur följande domän: biologiskt,

Japp, exakt så har jag skrivit. Alltså är inte ens sista meningen färdig. Suck. Det GÅR INTE! Jag kan inte motivera mig själv att börja nu, trots att jag till och med satt mig vid köksbordet. Böckerna är uppslagna, pennan fattad i handen och blocket ligger precis framför mig. Nada. Går inte.

Istället finner jag mig själv surfandes på sidor som t ex Fritidsresor, där jag drömmer mig bort till Dominikanska Republiken, palmer och värme. Önskar att vi kan ta oss iväg på en sån resa i år, vi har aldrig varit på solsemester tillsammans. Men samtidigt så vill man ju lägga pengarna på andra resor också - som t ex USA. Åh, prioritering, vad är det? Kan man inte få allt?

Looking good, huh?

Förresten, en sak till har jag gjort idag. Ångrat mig angående bipolar disorder. Lutar åt PTSD istället. Så borderline och PTSD alltså. Får väl se hur länge jag håller mig till det.

onsdag 14 januari 2009

Det här med arvsanlag

Ända sedan jag var jätteliten har jag fått höra att jag är så lik min mamma. Att jag varit en liten kopia av henne och ändå bara blivit mer och mer lik henne genom åren. Hur man nu kan bli ännu mer lik än en kopia, det vet jag inte. Men det är i alla fall vad jag fått höra.

Min mamma är en fantastisk kvinna. Hon är vacker, vältalig, intelligent och självständig. Hon är en en pålitlig syster, en snäll faster, en stöttande dotter och en riktig toppenmamma. Superbra på att laga mat, alltid hjälpsam och den bästa vännen man kan ha. Så självklart blir man smickrad när man får höra att man är henne upp i dagen. Jag vill vara lik min mamma, jag är så glad över att jag fått så mycket från henne och att hon uppfostrat mig på det sättet hon har gjort. Jag är – kanske – på god väg att åtminstone bli en hälften så fantastisk kvinna som henne. Jag hoppas i alla fall det.

Min fantastiska mamma.

Men, som vi alla vet så har även solen sina fläckar. Så också min mamma – även om det inte är många fläckar. Men självklart har jag ärvt även dessa sidor. Min mamma (och mormor) är känslig för en ”viss sorts” stress, det sätter sig på magen. Eftersom jag är så lik min mamma så gör det naturligtvis det på mig också. Vi har alla tre haft problem med svåra magsmärtor och magkatarr vid en eller flera tidpunkter i livet. Min mamma är dessutom rätt klumpig och får lätt blåmärken. Nu är jag inte lika extrem, men nog springer jag omkring med en hel del blåmärken på mina ben – efter att ha kraschat in i sängramen eller en byrå eller vad som helst. Tack mamma.

Det som dock irriterar mig mest just nu när det gäller den här likheten, är det faktum att jag inte klarar av att börja med min tenta. Varför? Jo för att, precis som min mamma, så behöver jag känna stressen, pressen och flåset i nacken innan jag kommer mig för att börja. Nu vet jag att jag har till på måndag eftermiddag på mig att skriva två analyser – max 7,5 sidor – och jag anser mig naturligtvis ha all tid i världen. Alltså sätter jag inte igång.

Jag har än så länge bara läst igenom ett av casen och bildat mig en uppfattning, nothing more. Istället hittar jag 1000 andra saker att fördriva tiden med, och nu är klockan helt plötsligt snart 15.00. Vart har dagen tagit vägen? Det här är alltså en sådan egenskap som man inte vill ärva från sin fantastiska mamma, men som man självklart gör. Varför skulle man inte göra det liksom?

(Nu sitter min mamma och skrattar och gråter på samma gång. Mormor också.)

Oh well, det löser sig säkert. Som mamma sa så brukar det bli rätt bra i slutändan.

Älskar dig mamma.

Andas ut

Nu kan jag andas ut på riktigt - läraren har också godkänt kursen jag ville läsa på distans. Visst, studievägledaren hade sagt OK, men det fanns ändå en risk att läraren skulle sätta sig på tvären - man vet aldrig riktigt vart man har henne känns det som. Men nu vet jag. Nu ska jag bara maila studievägledaren igen för att meddela att vi kör på den här planen. Så skönt!

För övrigt födde jag en son i natt. Inte på riktigt förstås, men i drömmarnas värld. Tror aldrig jag har drömt att jag verkligen fött ett barn förut, bara att jag haft barn någon enstaka gång. Det var... Speciellt. Det var rent lite mysigt att ha en alldeles nykläckt i famnen. Jag var lycklig.

Måste vara allt bebisprat och andras hormoner som påverkat mig. För här är det ingen bebis på G.

tisdag 13 januari 2009

Hemresa

Nu har vi just gjort en insats och bokat två (!) resor hem till Skellefteå under de närmaste månaderna. Så är det någon som saknar oss där uppe är det bara att hojta till så kommer vi förbi ;-)

Jag hoppas på sånt här väder när vi kommer upp...

Norwegian kör med en kampanj nu, där de säljer ut biljetter för 249kr/person. Så även om de bara flyger till Umeå och Luleå så sparar vi en hel del pengar på att ta flyget till Umeå och sen ta bussen därifrån. Dessutom går det ju betydligt fortare jämfört med tåget. Så vi passade helt enkelt på att boka två resor som sagt, en i början av februari och en i början av april. Känns toppen att ha datum/helger att se fram emot!

996kr t/r för två personer. Shit, hur nöjd är inte jag nu då?

Vattengympa is the shit!

Vattengympa är verkligen grymt! Skitroligt och skonsam, skoningslös träning för kroppen (hängde ni med där?) och man känner sig verkligen nyttig efteråt.

You should try it.


Var beredd på att vara ensam med ett gäng äldre damer och någon äldre herre bara, för det tycks inte vara inne bland oss ungdomar - jag och Lasse var nog yngst med en sisådär 30 år mindre på nacken. Instruktören såg lite chockad ut när vi kom in och hon frågade oss om vi skulle vara med. Lasse ville backa där och då, han tyckte det var SÅ pinsamt att gå på vattengympa med frugan och ett gäng tanter.

Lär inte få med honom någon fler gång om vi säger så ;-) Men här har ni en nyfrälst vattengympafantast i alla fall!

Made up

I made up my mind - efter lite välbehövlig hjälp. Det får blir borderline och bipolar disorder som jag grottar vidare i, det ska bli både spännande och intressant att analysera. Hoppas min lärare tycker det när jag är klar också.

Apropå läraren så har jag fått OK från studievägledaren att läsa kursen jag missade i höstas på distans istället, under nästa hösttermin. Han har godkänt kursplanen och litteraturlistan och räknar med att jag ska kunna tillgodoräkna mig de poängen här på Stockholms Universitet. Toppen ju! Kände verkligen hur en tyngd föll från mina axlar när jag fick det beskedet, var duktigt oroad inför en tuff start på vårterminen med två mastiga kurser och (förhoppningsvis) ett extrajobb av något slag. Nu vill jag bara få ett OK från läraren också, fast mest för syns skull. Puh *andas ut*

Tenta

Den här veckan har vi hemtentamen i Personlighetspsykologi, 7,5hp. Tentamen består av att vi ska välja två case ur en bok med berättelser om personer som lider av olika personlighetsstörningar, patologier och syndrom. När vi valt våra två case ska vi för vart och ett av dem skriva en analys utifrån 2-3 perspektiv som vi har lärt oss under kursens gång. Superintressant verkligen, nästan en rolig tenta att göra. Bara man kommer igång dvs.

I case-boken finns det alltför mycket som är intressant! Det finns allt från depression till Downs syndrom till drog- och alkoholmissbruk. En berättelse om en man som lever med Parkinsons och en kvinna som är schizofren finns det också, och det har jag ju en sorts personlig anknytning till, så det är klart att de två casen känns intressanta. Vi har dock fått tipset att välja två case som vi skulle kunna stöta på i verkliga livet sen när vi jobbar med personalansvar, så schizofreni rekommenderade läraren inte. Vilket jag kan förstå, det är nog inte så vanligt att stöta på dem på arbetsplatser faktiskt - inte om de fått diagnosen i alla fall.

Så, jag tror att jag har minskat antalet till 7. Det står mellan:
  • depression - vilket känns lite för vanligt på något vis, alla kommer ju ta den.
  • antisocial personlighetsstörning
  • borderline
  • PTSD
  • bipolar disorder
  • typ A-beteende/stress
  • ADHD
Hmm, what to pick? Skulle gärna skriva om allihop - men hör och häpna - då blir vi underkända! :-o Dessutom kan det ju vara lite väl mastigt att försöka sig på att analysera sju stycken störningar/sjukdomar på samma gång.

Hjälp!

Intervju

Hur tror du andra skulle beskriva dig? Hum... Tja, ambitiös kanske? Och positiv. Och lättlärd. Ja, det tror jag att många av mina kollegor skulle säga.

Och har du stött på några svårigheter i arbetslivet? Eeeh, ja det har jag väl. Men det brukar lösa sig.

Ja, som ni kanske förstår har jag varit på intervju, för ett extrajobb. Tog en timme och var ganska trevligt, så nu är det bara att vänta och se. Vet att hon redan ringt en av mina referenser i alla fall, så det borde inte dröja alltför länge innan jag får besked tycker jag. Hoppas jag får det, vore toppen att få tjäna lite extra pengar inför sommarledigheten.

Nu är det tentadags. Måste bara välja ut vilka två case jag ska tenta på.

måndag 12 januari 2009

Lipstick Jungle

Åsikter, åsikter, åsikter.

Jaha, mhm... Tja... Jag gillade det helt enkelt. Tror att serien kommer bli en favorit, helt klart. Lite som Sex and the City, fast ändå inte. Önskar jag hade ett sånt där tjejgäng - om man nu kan kalla det gäng när man är tre personer - det verkar mysigt. Men jag har ju mamma och Kasia i alla fall, det är inte fy skam.


Förresten, vad 17 är en bänkkollega?! Är jag en bänk nu helt plötsligt, som har kollegor som också är bänkar? Man skulle ju lätt kunna tro det faktiskt. Huvudet är helt enkelt inte alltid med. Jag menade självklart bänkkamrat. Eller... eh... ja ni vet, personen man delar bänk med helt enkelt!

Suck.

Hjärndöd och åsiktslös?

Jag anser mig själv vara en person med ganska mycket åsikter. Jag har åsikter om det mesta, om allt från politik via familjeliv till hockey. En del väldigt starka och orubbliga åsikter, en del föränderliga, eller i alla fall sådana som är möjliga att ändra på – open for discussion så att säga. Detsamma gäller tankar om saker och ting, jag tänker jämt. Min hjärna går på högvarv för jämnan, oftast emot min vilja. Jag skulle snabbt kunna fylla en bok i storleksordningen LOTR med mina tankar, det är i alla fall så det känns.

Och trots detta, trots att jag anser detta om mig själv – och jag tror många i min närhet skulle hålla med mig om det – så blir jag helt ställd när jag får följande, eller liknande fråga/uppgift i skolan:

*Lång text*

Läs igenom caset. Diskutera dina tankar och åsikter med din bänkkollega.

Det kan handla om vilken text/case som helst. Något som jag när jag läser igenom det har tycker väldigt mycket om, som väcker många tankar och som jag spontant har en del åsikter om. Så fort jag ska diskutera dessa med någon annan, ja då försvinner allt. Det blir helt tomt i huvudet och jag bara stammar, om jag ens får fram ett ljud. Jag funderar och funderar, funderar lite till och ändå lyckas jag inte samla tankarna tillräckligt för att omvandla dem till talade ord, så att den jag ska diskutera med får höra vad jag tycker. Nej, nu kanske jag hårddrog det lite väl, men ibland är det faktiskt lite så det känns. Som att jag helt plötsligt inte har några åsikter eller tankar.

Är det verkligen riktigt normalt?

Samma sak händer många gånger när jag ska skriva här på bloggen – jag kan ha funderat på ett ämne under dagen, som jag sedan ska skriva om när jag kommer hem. Men när jag väl kommer hem och ska skriva ner det – ja då är det borta. I alla fall spetsen i inlägget. Och så slutar det med att det blir någon slags mellanmjölksframställning av det hela. Trist. Kanske är jag en mellanmjölksmänniska som inte vill sticka ut alltför mycket?

Nu ska jag titta på den nya serien på 3an – Lipstick Jungle. Återkommer kanske med åsikter efteråt, om jag har några.

Bad

Att ha badkar är verkligen toppen. När vi letade lägenhet här i Södertälje var ett av kraven att det skulle finnas badkar. Det andra kravet var att det skulle finnas en balkong. Vi hittade alltså den perfekta lägenheten, med tanke på att vi har ett badkar och en helt enorm balkong. Båda har blivit - minst sagt - använda under den tiden vi har bott här. Badkaret provade vi redan första kvällen, då vi inte hade varken möbler eller mat här - bara en varsin handduk, några värmeljus, snabbmat, en flaska vin och lite badskum. Och madrass och sovsäckar. Och katterna förstås. Nåja, det jag ville komma fram till är att badkaret är välanvänt.

Att bada är en riktig lyx för mig. Nu under vinterhalvåret blir det många varma bad för att värma upp min stackars kropp efter en lång dag i vår iskalla skola. Så även idag, har just klivit upp ur badet faktiskt. Somnade förstås, som så många andra gånger. Potentiellt livsfarligt egentligen, men herregud så skönt det är att sova i badet! Man ligger där, varm, avslappnad, viktlös i ett mörkt rum endast upplyst av några ljuslågor och bara känner dimman lägga sig över en. Klart man somnar!

Mmm, nu längtar jag tills det är dags att sova på riktigt... Men nu är det dags för käk!

söndag 11 januari 2009

Tävlingsbidrag

Har suttit och pillat med en LO till en scraptävling. Skickade in den ikväll eftersom sista dagen var idag. Känner mig väldigt nöjd måste jag säga, har nog aldrig varit så nöjd med en LO.

Det är naturligtvis Ia på bilden, vem annars? Kusins solstråle!

Vad tycks?

Reslust

Suget efter den stora vida världen börjar göra sig påmind igen. Det har det väl i och för sig gjort ett tag nu. De senaste veckorna har jag kikat på otaliga sidor på nätet med allt från flygbiljetter till husbyten och lägenhetsuthyrningar. Självklart är det USA som står högst upp på önskelistan, jag fantiserar knappt om något annat land just nu.

Hit vill jag igen...

Blev inte bättre av att sitta och prata med Katarina på festen i fredags, hon är nämligen uppväxt i Philadelphia. Hate her. Blev en hel del USA-snack faktiskt, stackarn måste ha tyckt att vi var skitjobbiga som bara ville prata om USA, amerikaner och hockey hela tiden ;-)

Så, vad sägs om att byta bostad med en familj som har ett stort hus i Malibu? De vill säkert byta till sig en centralt belägen tvåa i Södertälje ;-) Eller vad sägs om att hyra en hel herrgård i Beverly Hills, för den ringa summan av 31000 dollar per vecka? Som hittat ju! Eller så kanske inte.

Det slog mig just att New York är lättare att flyga till för en långhelg, det går ju både fortare, är billigare och sen är det inte lika stor tidsskillnad. Perfekt ju. Hade varit riktigt trevligt att åka iväg en sväng över vår första bröllopsdag, snacka om firande! Och åker man bort bara över helgen så blir det ju inte så stora kostnader i boende heller, så då sparar man in lite där – eller så lägger man pengarna på finare boende. Åh, jag vill.

Hit vill jag...

Kollade flygpriserna nu. Knappt 9000kr för oss två t/r. Inte så farligt. Men fortfarande mycket pengar om man är student... Hmm, tål att tänkas på i alla fall.

I miss USA.

A&F

Sitter här i soffan i mina mysiga A&F-byxor och en A&F-tröja. Snart har jag ännu mer A&F-kläder. Beställde nämligen 4 tröjor inatt, som Lotta förhoppningsvis kommer hem med om ett par veckor - how wonderful!

Det var beslutsångest på hög nivå när jag skulle beställa inatt kan jag berätta - "ska jag ha en mörkröd eller en marinblå t-shirt?" och "ska jag köpa 4 tröjor för 90 dollar eller 2 tröjor för 90 dollar?" och så vidare. Och det jag hade tänkt beställa från början fanns inte i min storlek längre, så är det när man dröjer med beslutandet och det är rea...

Tänk så mycket enklare det vore om A&F fanns i Sverige.

lördag 10 januari 2009

Domarskandal, igen.

Någon som såg matchen Brynäs – SAIK ikväll? Jag tänker inte säga mycket om den matchen, men jag tänker säga en sak: DOMARSKANDAL.

Och ärligt talat, det skulle jag ha sagt oavsett vilket lag det gällde. För när målvakten ligger under en hög av spelare – där en ur motståndarlaget ligger överst – och motståndarlaget får tag i pucken och kan skjuta, ja då är det inte så lätt att rädda. Eller hur?

Men Lärking är ju verkligen en fantastisk domare, verkligen.

Ut med packet säger jag bara.

Gone Baby Gone

Såg just Gone Baby Gone - en filmatisering av Dennis Lehanes bok med samma namn.

Beskrivning från imdb.com: Two Boston area detectives investigate a little girl's kidnapping, which ultimately turns into a crisis both professionally and personally.

Se den.

Är jag aggressiv?

Ett begrepp inom psykologi och beteendevetenskap är personlighet. Någon entydig definition på begreppet finns inte men vad man ungefär menar är en samling urskiljbara mönster av känslor, beteende och tänkande som går att identifiera hos en person.

På lektionen igår fick vi göra ett personlighetstest, kallat SSP – Swedish universities Scales of Personality. Det var 91 påståenden som man fick besvara med ”stämmer inte alls”, ”stämmer inte så bra”, ”stämmer ganska bra” och ”stämmer precis”. Var sjunde fråga handlade om samma område och det var 13 områden:
  • somatisk ångestbenägenhet
  • psykisk ångestbenägenhet
  • stresskänslighet
  • undergivenhet
  • impulsivitet
  • äventyrslystnad
  • interpersonell distans
  • social konformitet
  • bitterhet
  • irritationsbenägenhet
  • misstroende
  • verbal aggressionsbenägenhet
  • fysisk aggressionsbenägenhet

När man sen hade svarat på alla 91 frågor skulle allt poängsättas, omvandlas och beräknas, tills man fick ett T-värde som sedan sa något om hur man var i förhållande till normen.

As it turns out är jag ganska ”normal” inom de flesta områden, jag ligger inom det normala intervallet så att säga. Men, självklart måste man ju sticka ut någonstans och till min glädje så är jag mycket mindre bitter än vad som är normalt. Det är ju alltid trevligt att veta. Vet några stycken som inte skulle klara sig lika bra på den delen, men för familjefridens skull nämner jag inga namn.

Något jag däremot inte blev lika nöjd med är att jag tydligen är ganska aggressiv, både verbalt och fysiskt. Det måste jag dock vända mig emot helt och hållet, påståendena var liksom ”Om någon slår mig slår jag tillbaka” och ”Om någon ryter åt mig ryter jag tillbaka”. Hell yes I do! Självklart! Men då är det ju inte jag som är aggressiv – det är ju personen som börjar som är aggressiv eller? Jag försvarar mig ju bara. Men nej, då är jag tydligen mer aggressiv än vad som är normalt enligt personlighetstestet. Jäkla skittest...

Jag är en aggressiv person.

Somatiskt ångestbenägen var jag visst också, men det tror jag inte heller på.

Let's Dance

Iakttagelser från säsongspremiären av Let's Dance 2009:

  • Jessicas stylist var på dåligt humör.
  • Davids stylist var på bättre humör.
  • Hasse Aro är min nya idol.
  • Världens starkaste man är en mjukis.
  • Ingår inte vals i en gentlemans obligatoriska träning?
  • Vad tänkte de på när de klädde Kitty? Förnedring?
  • Blondinbella, Laila och Mojje är troligtvis födda av samma mamma. Dock var det bara två av syskonen som fick dansen i blodet.
  • Brunettberra såg inte helt nöjd ut med att Jonathans händer var lite överallt på hans flickvän.
  • Ovanstående såg dock väldigt stolt ut när dansen var avklarad.
  • Det är bra att heta Morgan i Let's Dance.
  • Vem hade kunnat ana att Morgan Alling skulle vara en sån hejare på Cha Cha?
  • Juryn var hårda, men rättvisa. Faktiskt.
  • Elisabeths klänning men med kortare ärmar - give me one please.
  • Jag vill dansa med Daniel da Silva.
  • Laila var skitduktig på Cha Cha. Och vilka ben!
  • Ovanståendes bröst måste ha varit fasttejpade i kuporna, there's no other way...
  • George Scott - dark and handsome. Mmm...
  • Det blir nog en ganska rolig säsong ändå.

Bubbel och snittar

Blev inte mycket bloggande igår inte, men ibland har man ju faktiskt inte tid helt enkelt. Hade först en heldag i skolan, från 10 till 16.30 – efter det kände man sig ganska mör. Helst ville jag hem till soffan och glo på Let's Dance, men är man bjuden på bubbel och snittar hos Lindberg och Melander så kan man ju inte gärna tacka nej.

Så efter skolan drog jag ner på stan, shoppade mig ett par jeans efter mycket vånda och beslutsångest och gick sen och köpte födelsedagspresenter till Lotta. Blev två roliga böcker med filmtema, något som verkligen passar tjejen som går på bio minst en gång i veckan.

Födelsedagsbarnet. Imorgon i alla fall.

Vid 19 ramlade vi så in hos Lindberg och Melander, hälsade på alla och blev serverade bubbel. Sen följde en trevlig kväll med mycket skratt och intressanta samtal med människor vi aldrig träffat. Goda snittar serverades också, bland annat små minivästerbottenpajer som ju är en favorit. I like.

22.30 lämnade vi de övriga och började den långa resan hem och vi var inte hemma förrän strax efter 00. Marsch i säng var det då, jag var helt slut. Man är ju inte van att gå i skolan och att vara aktiv hela dagarna ;-)

Nu ska jag kika på inspelningen av Let's Dance.

torsdag 8 januari 2009

Blondinbella

Överallt hör jag människor som pratar om Blondinbella. Och jag läser om människor som har åsikter om Blondinbella. Och det är sällan snälla saker de har att säga/skriva faktiskt. Men en sak har de ofta gemensamt – de läser hennes blogg. De läser hennes blogg – regelbundet – och klagar sedan på att hon är känd och har många läsare. Säger att de inte förstår vad som är så speciellt med hennes blogg och varför just hon har blivit så stor. "Hon skriver ju bara om sitt liv, det kan väl vem som helst göra? Vad är det som gör just henne så speciell?"

Här kommer ett tips: Läs inte bloggen. Läser du bloggen blir du en av alla de tusentals unika besökare hon har. Du ser till att hon blir ännu större och tjänar ännu mer pengar, på sina inlägg om ytlighet och om vad hon har – eller inte har – lagat till middag idag. Läser du dessutom bloggen regelbundet så är du ju en del i att intresset för Blondinbella inte svalnar, utan snarare bibehålls. Eller kanske till och med blir ännu större. Du blir helt enkelt en del i att hypen runt henne aldrig försvinner, utan att hon bara blir större och större. Och har du kommit så långt så känns det ganska konstigt att klaga, eller?

Själv var jag in på hennes blogg för första gången igår. Och jag lovar, jag kommer inte att återvända. Men skulle jag göra det, bli ett ”fan” och läsa regelbundet, ja då kan jag faktiskt inte gnälla över hennes kändisskap.

2008 i bilder - Bröllopsresan pt 5.

Sista delen av vår resa, nästan en vecka, spenderade vi i San Diego. Det var den "riktiga" bröllopsresan sa vi, då vi bara tog det lugnt, solade, badade och inte körde bil många minuter per dag. Jätteskönt att bara få varva ner och njuta av solen och värmen, men vi hann med en del ändå. Den sista natten på resan spenderade vi på Hilton LAX, ett stooort hotell i närheten av flygplatsen - lyckliga, ledsna, upprymda och trötta. En underbar resa låg bakom oss.


Bild 1: Vi bodde i "tornet". Bild 2: Stort och fint rum. Underbar säng!


Bild 3: Softa vid poolen var en favoritsysselsättning. Bild 4: Poolområdet by night.


Bild 5 & 6: Årets badbrud respektive -kille. Havet var kallt!


Bild 7: En heldag på San Diego Zoo. Kan ju inte bli bättre. Bild 8: Skön stil. Mina favoriter.


Bild 9: Vi träffade på en noshörning. Bild 10: Lasses favoriter - koala. Han stod länge och fotograferade.


Bild 11: Galning. Bild 12: Mera Ben & Jerry åt folket!


Bild 13: Han fick sin Garmin Forerunner. Bild 14: Ruby's Diner var coolt. Grymma cheeseburgare också *tips*


Bild 15: Vacker utsikt från Sea Village. Bild 16: Hilton LAX. Vårt sista hotell på resan.

Fler bilder och berättelser från resan finns här.