Kan själv.

Saker och ting går för sakta här hemma. Sängen blir aldrig färdig (även om maken gjort ett jättejobb hittills!) och tapetsering kan ni ju bara glömma. Men nu får det vara nog!

Vi (jag?) har nu bestämt att sängen (läs: hela sovrumsdelen) ska vara färdig till jul. Och absolut till nyår, annars ställer vi in firandet som är planerat. Så är det bara. För jag gillar verkligen inte att leva i en halvfärdig miljö, det går mig på nerverna.

Sen slog det mig att jag alltid väntar på att Lasse ska hjälpa mig med allting. Så om han har fullt upp med sängen och känner att han inte hinner göra så mycket annat - som att t ex tapetsera - då säger jag okej och väntar på att han ska ha tid. Men VARFÖR? Why do I do this? Är jag handikappad? Handlingsförlamad kanske? Kan jag inte läsa beskrivningar/manualer? Är jag inte kapabel att slänga på lim på en tapetvåd och sedan hänga den våden på väggen? Är jag verkligen så fisförnämligt feminin så jag dels har tummen mitt i handen och dels inte vågar skita ner mig?

Svaret är naturligtvis nej. Jag är kapabel till allt det där, faktiskt. Jag kanske inte kan allt på rak arm, men jag kan fasiken läsa mig till hur saker och ting ska göras. Och jag vet hur faktiskt hur man får en lodrät linje på en vägg, faktiskt!

Så, nu är det bestämt. Jag ska tapetsera själv. Vill maken hjälpa till så får han naturligtvis det - då går det ju bara snabbare förhoppningsvis - men jag tänker inte sitta på ändan och vänta på honom och beklaga mig över att han inte kan göra sjuttielva saker samtidigt, för det säger ju sig självt att han inte kan det. Det är ju inte hans fel. Ingen kan vara på två ställen samtidigt, så är det bara.

Jag kan, jag ska.