Äntligen tog jag mig i kragen och satte igång att städa garderoben. Sen i somras någon gång har det sett ut som ett bombnedslag i klädkammaren och väskor från både bröllopsnatten på Diplomat (!) och från bröllopsresan har stått ouppackade. Men no more, nu är det så fint där inne så oj oj oj! När jag ändå höll på passade jag på att dels rensa ur kläder som jag faktiskt inte vill ha och dels lägga upp sommarkläderna på vinden. Så nu har jag faktiskt rätt gott om plats i garderoben igen – more shopping to do! ;-)
Det här med att rensa bort kläder som jag inte vill ha är verkligen jobbigt för mig, jag tycker det är skitsvårt! För ”tänk om jag vill använda den där kjolen” och ”tänk vilket fint minne jag har till den där tröjan” - inte kan jag väl kasta bort sånt? Men det är ju just det man egentligen måste göra. För har man inte haft ett plagg på 4 år, hur stor är chansen att man helt plötsligt skulle sätta på sig det plagget igen då? Inte så stor kanske. Men det är ändå svårt att kasta det och lätt att hitta bortförklaringar till att inte göra det. Speciellt om man har något fint minne som hör ihop med plagget, eller om man fått det av någon. Tänk om personen kommer hem till en och kollar i ens garderob – och så har man slängt allt man fått av den personen? Det skulle ju vara jättejobbigt!
Separationsångest kanske?
1 kommentar:
Nåja, trot eller ej, en gång i tiden hade jag samma problem som du. Som tröst kan jag säga att det blir lättare ju mer man tränar.
Puss/M
Skicka en kommentar