Hockey på Hovet

Hockey ikväll, Djurgården tar emot vårt kära SAIK på Hovet. Maken är där, tillsammans med ett helt gäng vilda supportrar (jag brukar vara en av de vildaste) medan jag sitter här hemma och njuter av matchen framför tvn. Orkade helt enkelt inte ladda om efter att jag hade kommit hem efter tentan och sätta mig på pendeltåget tillbaka till stan. Dessutom brukar det aldrig gå bra för SAIK när jag ser dem på Hovet, så jag tänkte testa min teori om att de spelar bättre där när jag inte är på plats. Hittills måste jag säga att jag verkar ha rätt, för efter 2 perioder leder SAIK med 2 mål mot 0 :-)

En sak som slår mig när jag tittar på hockey är: Vad händer egentligen med vuxna män när de sätter på sig utrustningen, snörar på sig skrillorna och kliver ut på isen?
Helt plötsligt är det OK att slåss, och de finner varje möjlig anledning till att göra just det. Man hånflinar åt varandra, petar lite på någon och sedan är det igång – knytnävar vevas runt som aldrig förr, handskarna ryker och kläder slits av.

What's up with that?

Ser män helt enkelt hockey som en chans att slåss på betald arbetstid? Är det det som gör att vissa blir intresserade? Och är det det som gör att män sitter och tittar på matcherna; för att de vill vara som männen ute på isen – levande fighting machines?

Det vore väldigt intressant att undersöka vad som händer i en hockeyspelares huvud när han ser en motspelare flina mot honom.

För övrigt är det pinsamt hur lite Djurgårdens supportrar stöttar sitt lag när det går dåligt. 4000 på Hovet ikväll och typ hälften av dem är SAIKare.