tisdag 26 maj 2009

Coincidence?

När jag var liten hade jag två kusiner. Ja, alltså jag hade ju fler, men nu handlar det om dessa två. Och dessa två kusiner hade jag bara när jag var liten, för de var mina styvkusiner. Deras morbror var alltså gift med min mamma. Hur som helst, när vi var små träffades vi ofta och hade en hel del skoj tillsammans vad jag vill minnas, åtminstone jag och den äldsta av dessa två. Men så blev vi lite äldre, jag flyttade från hemorten och även om vi haft sporadisk kontakt lite då och då sådär så har väl det mesta runnit ut i sanden kan man säga.

Men så hittade jag hennes (den äldsta alltså) blogg för typ ett halvår sedan och började följa den. För 3-4 månader sen såg jag henne på pendeln, då hon bott här i trakterna i ett antal månader för att studera. Jag var inte säker på att det var hon då, när jag såg henne, men har i efterhand fått det bekräftat. Vi har fortsatt vår bloggkontakt (om det nu ens är ett ord?) och när jag häromdagen körde hem från mormor och morfar och stannade i Tönnebro för att gå på toa kunde jag ha svurit på att jag såg hennes lillasyster, dvs den andra kusinen.

Trots att jag inte sett henne sen hon var en tvärhand hög så var jag alltså helt säker på att det var den här tjejen. Så kom jag hem, läste igenom mina favoritbloggar - bland annat då den äldre av systrarnas - och jo, mycket riktigt. Där fanns ett foto på lillasystern (som jag alltså tyckt mig se i Tönnebro) som tagits tidigare på dagen - och där stod hon som jag hade sett i Tönnebro, på väg att lämna Stockholm för att åka norrut.

Nu har jag alltså, på bara några månader, nästintill sprungit in i båda dessa ex-styvkusiner utan att ha hunnit reagera så snabbt att jag fått ur mig ett hej. Det får det bli skärpning på om jag ser dem igen. Men är det inte lite mystiskt att det händer nu, med båda? Kanske är det meningen att vi ska ses igen, eller vad säger du Sandra?

Får allt ta och bli en fika på Nyan i sommar, eller Café Cineast som de kallar sig numera vad jag förstår.

Hängde någon med?

1 kommentar:

Therese sa...

VIlket öde...måste ju betyda att ni ska ta tag i det och träffas. Hoppas allt är bra med dig. Kram