Jag börjar tro att min familj börjar bli lite otåliga. Jag tror att de tycker att det är dags för oss att skaffa barn snart. Eller nu. Helst igår kanske? Inte så att de säger det rakt ut, eller trycker på, men lite förväntansfulla är de nog. Vakar över en, tolkar saker som att "Nu kanske!" och väntar. Väntar och väntar.
Inget ont i det. Jag tycker det är jätteroligt faktiskt. Och så vet man att den dagen det blir, då kommer barnet att vara efterlängtat - inte bara av sin mamma och pappa. Och visst kan jag hålla med, det börjar faktiskt bli dags.
När ni minst anar det (fast det funkar väl inte när alla går på helspänn och väntar *fniss*)...
3 kommentarer:
Spännande! Barnet kommer när det kommer och det kommer garanterat vara hur älskat som helst när det än kommer. Kram
Jag frågade inte om du var med barn när du klagade på att du var trött....Kan kanske vara så att damen tolkar in vissa saker i vad som sägs....(skämt). Det är så att om man klagar på obeskrivlig trötthet och har gift sig året innan tar folk för givet att man på ett subtilt sätt försöker säga att man kanske väntar barn. Tro mig jag vet. Samma sak sker nämligen när det gått 2-3 år sedan man födde sist.
Självklart blir det när det blir. Och den som väntar på något gott kan ju vänta ett tag. Rekommenderar INTE att flytta när man är gravid. Gör det innan eller ett tag efter, typ som med Ia när hon var 8 månader, mycket smidigare.
Massor med Kramar / Kasia
Japp jag väntar... Och som jag sagt flera gånger nu... jag är redo :)
Puss puss
Skicka en kommentar