Oj, svår fråga. Det finns så många. Dagen jag träffade maken förstås, vår förlovning, bröllopsdagen... När Lydvig föddes, log sitt första leende och när han skrattade för första gången.
Men om vi ska gå bortom det självklara så är det ett minne som jag gått och tänkt på mycket de senaste dagarna, ett himla fint minne.
När jag var typ 7 (?) "kidnappade" mamma och min styvpappa mig och vi åkte iväg på en mysig campingsemester. Eller rättare sagt, de sa att de skulle åka bort och att jag skulle få vara hos farmor och farfar (eller minns jag fel, mamma?), men i själva verket åkte vi till Rättvik och campade.
Jag älskar att campa, och att bli överraskad, så det är ett himla fint minne faktiskt.
- Posted using BlogPress from my iPhone
1 kommentar:
Så mysigt. Överraskningar är alltid skoj. Kram
Skicka en kommentar