På allt jävla hår och damm som far omkring här i lägenheten (jo, vi dammsuger ofta - hjälper inte).
På att hur jag än gör så går jag knappt ner ett gram.
På att känna mig så ensam om dagarna.
På alla alla satans grejer som inte lyckas hitta sin plats här hemma.
På parasithelvetet som gör att inget känns rent.
På att bo i lägenhet.
På att det ska vara så jäkla svårt att komma sig ut om dagarna.
På att det blåser så fort solen strålar.
På att känna mig som en fluffig muffin (flera muffins - en muffin?).
På att det ska vara så obegripligt svårt att få en tid för blodprovstagning på vårdcentralen.
På att vara världens sämsta när det kommer till att studera.
På att jag har 0 karaktär. Noll. Nada. Zero.
Och en massa mer. Men nu har jag åtminstone fått ur mig lite.
fredag 29 april 2011
lördag 16 april 2011
Dag 26 - Mina rädslor
Jag är rädd för döden. Så rädd att bara en snabb tanke på den ger mig en panikångestattack. Därför tänker jag inte skriva (eller tänka) mer om den saken.
onsdag 6 april 2011
Sänkt
Känner mig rätt ordentligt risig ikväll och har gjort det hela dagen. Diffus huvudvärk, svullen och öm hals och lite feber.
Så jag återkommer imorgon istället, nu vill jag bara sova.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Så jag återkommer imorgon istället, nu vill jag bara sova.
- Posted using BlogPress from my iPhone
tisdag 5 april 2011
Dag 25 – En första
Mitt första blogginlägg någonsin (om man bortser från inlägget som skrevs en timme tidigare för att meddela att jag startat upp en blogg) kan man läsa här.
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Kärlek. Både olycklig och lycklig sådan.
En film. En bild. Ett ord. En blick. En beröring. Ett leende.
Jag gråter förstås inte alltid, vilket man kanske skulle kunna tro när jag säger "kärlek". Kärlek finns ju på olika sätt runtomkring en hela tiden. Men t ex när jag ser den här filmen, med den tillhörande musiken, då snyftar jag allt litegrann (eller storbölar om jag är på det humöret).
En film. En bild. Ett ord. En blick. En beröring. Ett leende.
Jag gråter förstås inte alltid, vilket man kanske skulle kunna tro när jag säger "kärlek". Kärlek finns ju på olika sätt runtomkring en hela tiden. Men t ex när jag ser den här filmen, med den tillhörande musiken, då snyftar jag allt litegrann (eller storbölar om jag är på det humöret).
måndag 4 april 2011
Dag 23 - Det här får mig att må bättre
Min familj. Mina vänner. Mina katter. Glass. Choklad. Sol. Snö på vintern. Grönt gräs och blommande körsbärsträd. God mat. Shopping. Resor. Pussar. Kramar. Närhet. Ett leende från Ludvig.
- Posted using BlogPress from my iPhone
- Posted using BlogPress from my iPhone
Dag 22 - Det här upprör mig
Ska man nämna det klassiska - krig och orättvisor - eller ska man vara lite mer personlig?
Självklart blir jag upprörd över krig och orättvisor, men det finns mycket annat som upprör också,
Misshandel t ex. Då främst barn- och djurmisshandel. Försvarslösa stackare som inte kan göra mycket annat än att ta emot slag, sparkar och hårda ord. Usch, det gör ont bara att tänka på det.
Förtryck och fördomar i alla dess former gör mig också upprörd. Alla är lika mycket värda och bör ha samma möjligheter i livet, både på gott och ont.
Avslutningsvis kan jag ge ett mer vardagligt exempel:
Politiska diskussioner med min man. Tur att det är drygt tre år kvar till nästa val.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Självklart blir jag upprörd över krig och orättvisor, men det finns mycket annat som upprör också,
Misshandel t ex. Då främst barn- och djurmisshandel. Försvarslösa stackare som inte kan göra mycket annat än att ta emot slag, sparkar och hårda ord. Usch, det gör ont bara att tänka på det.
Förtryck och fördomar i alla dess former gör mig också upprörd. Alla är lika mycket värda och bör ha samma möjligheter i livet, både på gott och ont.
Avslutningsvis kan jag ge ett mer vardagligt exempel:
Politiska diskussioner med min man. Tur att det är drygt tre år kvar till nästa val.
- Posted using BlogPress from my iPhone
tisdag 29 mars 2011
Dag 21 - Ett annat ögonblick
En bild säger mer än tusen ord. Runt 15.30 den 5 juli 2008 blev jag Lars fru.
måndag 28 mars 2011
Dag 20 - Den här månaden
Den här månaden har förflutit i samma raska tempo som alla månader har sen Ludvig föddes. Tiden verkligen springer iväg, även om en dag då och då kan kännas som att den pågår i en evighet.
Under mars har vi haft besök av mamma/mormor/svärmor, vi har varit i Umeå, Ludvig har bestämt sig för att det är bättre att krypa än att åla, han har fått sin andra tand och även börjat stå helt själv korta stunder. Ingen dag är den andra lik när man har barn och det händer saker precis hela tiden.
Den här månaden har vi också tagit beslutet att vi ska bygga hus. Vi har pratat om det flera gånger men backat ur. Om inget oförutsett händer blir det av denna gång. Så sent som ikväll har vi bestämt oss för vilken tomt vi ska ha. Bara att tuta och köra nu då!
Wish us luck! Och må april bli en riktig toppenmånad då vi får mycket gjort.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Under mars har vi haft besök av mamma/mormor/svärmor, vi har varit i Umeå, Ludvig har bestämt sig för att det är bättre att krypa än att åla, han har fått sin andra tand och även börjat stå helt själv korta stunder. Ingen dag är den andra lik när man har barn och det händer saker precis hela tiden.
Den här månaden har vi också tagit beslutet att vi ska bygga hus. Vi har pratat om det flera gånger men backat ur. Om inget oförutsett händer blir det av denna gång. Så sent som ikväll har vi bestämt oss för vilken tomt vi ska ha. Bara att tuta och köra nu då!
Wish us luck! Och må april bli en riktig toppenmånad då vi får mycket gjort.
- Posted using BlogPress from my iPhone
söndag 27 mars 2011
Dag 19 - Detta ångrar jag
Jag ångrar en hel del, dock mest sånt jag inte har gjort. Och det är väl på sitt sätt bättre än the other way around.
Det jag ångrar allra mest är att jag inte lyssnade på min kloka mamma och reste mer när jag hade chansen att göra det riktigt billigt. Att jag inte bara jobbade stenhårt en period, sparade så mycket pengar jag bara kunde och sen drog iväg jorden runt eller något. Eller att jag inte åkte iväg som aupair medan jag hade chansen. Nu skulle det ju inte funka så bra att dra iväg och jobba i USA ett år liksom.
Jag önskar helt enkelt att jag hade hunnit se mer av världen innan jag stadgade mig. Jag tror det hade varit bra för mig och min personliga utveckling.
Men med det sagt så ångrar jag självklart inte hur mitt liv ser ut nu. Jag skulle inte byta ut Ludvig och Lasse mot någon resa i världen, såklart. Det vore ju bara dumt.
Och som tur är finns ju den stora vida världen kvar. Och nu kommer jag få utforska den med mina allra finaste. Inte illa.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Det jag ångrar allra mest är att jag inte lyssnade på min kloka mamma och reste mer när jag hade chansen att göra det riktigt billigt. Att jag inte bara jobbade stenhårt en period, sparade så mycket pengar jag bara kunde och sen drog iväg jorden runt eller något. Eller att jag inte åkte iväg som aupair medan jag hade chansen. Nu skulle det ju inte funka så bra att dra iväg och jobba i USA ett år liksom.
Jag önskar helt enkelt att jag hade hunnit se mer av världen innan jag stadgade mig. Jag tror det hade varit bra för mig och min personliga utveckling.
Men med det sagt så ångrar jag självklart inte hur mitt liv ser ut nu. Jag skulle inte byta ut Ludvig och Lasse mot någon resa i världen, såklart. Det vore ju bara dumt.
Och som tur är finns ju den stora vida världen kvar. Och nu kommer jag få utforska den med mina allra finaste. Inte illa.
- Posted using BlogPress from my iPhone
lördag 26 mars 2011
Dag 18 - Min favoritfödelsedag
Jag har firat många, många fina födelsedagar i mitt liv. Nästan alla har nog varit riktigt bra, i alla fall vad jag kan minnas. Min mamma gillar t ex att överraska, så det är ju mer än en gång hon bara dykt upp, oavsett vart jag bott. Och jag som älskar överraskningar!
Men svaret här får nog bli dagen då jag fyllde 23, alltså 27 augusti 2007.
Jag visste att vi skulle åka någonstans, jag och maken. Men inte var. Det enda jag visste var att jag skulle packa en väska för övernattning och att jag skulle ta med mig något att ha på mig "typ för restaurangbesök".
Jag gick hem tidigt från jobbet den dagen och maken hämtade mig på pendeltågsstationen (det var alltså medan vi bodde i Södertälje), sedan bar det iväg och jag var förvirrad hela vägen.
Till Norrköping tog han mig, älskade maken, för hotellövernattning, restaurangbesök och konsert. Det var avslutning för The Arks sommarturné. Skitbra! Och god mat och allt.
Fina maken. Hoppas på fler såna överraskningar i framtiden.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Men svaret här får nog bli dagen då jag fyllde 23, alltså 27 augusti 2007.
Jag visste att vi skulle åka någonstans, jag och maken. Men inte var. Det enda jag visste var att jag skulle packa en väska för övernattning och att jag skulle ta med mig något att ha på mig "typ för restaurangbesök".
Jag gick hem tidigt från jobbet den dagen och maken hämtade mig på pendeltågsstationen (det var alltså medan vi bodde i Södertälje), sedan bar det iväg och jag var förvirrad hela vägen.
Till Norrköping tog han mig, älskade maken, för hotellövernattning, restaurangbesök och konsert. Det var avslutning för The Arks sommarturné. Skitbra! Och god mat och allt.
Fina maken. Hoppas på fler såna överraskningar i framtiden.
- Posted using BlogPress from my iPhone
fredag 25 mars 2011
Dag 17 - Mitt favoritminne
Oj, svår fråga. Det finns så många. Dagen jag träffade maken förstås, vår förlovning, bröllopsdagen... När Lydvig föddes, log sitt första leende och när han skrattade för första gången.
Men om vi ska gå bortom det självklara så är det ett minne som jag gått och tänkt på mycket de senaste dagarna, ett himla fint minne.
När jag var typ 7 (?) "kidnappade" mamma och min styvpappa mig och vi åkte iväg på en mysig campingsemester. Eller rättare sagt, de sa att de skulle åka bort och att jag skulle få vara hos farmor och farfar (eller minns jag fel, mamma?), men i själva verket åkte vi till Rättvik och campade.
Jag älskar att campa, och att bli överraskad, så det är ett himla fint minne faktiskt.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Men om vi ska gå bortom det självklara så är det ett minne som jag gått och tänkt på mycket de senaste dagarna, ett himla fint minne.
När jag var typ 7 (?) "kidnappade" mamma och min styvpappa mig och vi åkte iväg på en mysig campingsemester. Eller rättare sagt, de sa att de skulle åka bort och att jag skulle få vara hos farmor och farfar (eller minns jag fel, mamma?), men i själva verket åkte vi till Rättvik och campade.
Jag älskar att campa, och att bli överraskad, så det är ett himla fint minne faktiskt.
- Posted using BlogPress from my iPhone
torsdag 24 mars 2011
Dag 16 - Min första kyss
Djäknegatan i Uppsala, på sjätte våningen, i mitt rosaprickiga rum. Året var nog 1999 och pojken hette Jonas. Min första riktiga kyss.
Jag var jättenervös, och jättekär. Han - not so much. Men kanske lite. Det har alltid funnits ett speciellt band mellan oss, trots att vi bara var tillsammans några dagar den gången vi faktiskt blev tillsammans. Sen krossade han mitt hjärta. Och ändå har vårt band överlevt.
Tillbaka till kyssen. Ivrigt påhejade av övriga deltagare - åtminstone den "manliga" delen - på festen möttes vi, läppar mot läppar. Trevande tungor. Den smakade nervositet, spänning, sött och alldeles underbart. Och som mycket annat underbart här i livet var den över nästan innan jag hunnit reagera.
Det var väl ingen jätteromantisk händelse direkt, men ett fint minne som jag alltid bär med mig.
Nu kysser jag bara min man - och det är ännu bättre. För nu får jag kyssas så länge och så mycket jag vill!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Jag var jättenervös, och jättekär. Han - not so much. Men kanske lite. Det har alltid funnits ett speciellt band mellan oss, trots att vi bara var tillsammans några dagar den gången vi faktiskt blev tillsammans. Sen krossade han mitt hjärta. Och ändå har vårt band överlevt.
Tillbaka till kyssen. Ivrigt påhejade av övriga deltagare - åtminstone den "manliga" delen - på festen möttes vi, läppar mot läppar. Trevande tungor. Den smakade nervositet, spänning, sött och alldeles underbart. Och som mycket annat underbart här i livet var den över nästan innan jag hunnit reagera.
Det var väl ingen jätteromantisk händelse direkt, men ett fint minne som jag alltid bär med mig.
Nu kysser jag bara min man - och det är ännu bättre. För nu får jag kyssas så länge och så mycket jag vill!
- Posted using BlogPress from my iPhone
onsdag 23 mars 2011
Dag 15 - Mina drömmar
Jag är en sån person som dagdrömmer en hel del. Mest hela tiden skulle nog vissa säga. Det finns många drömmar att ägna dagdrömmandet åt.
Jag drömmer om ekonomiskt oberoende, om resor, om sommarhus i andra länder, om jobb, om hus och trädgård, om saker jag vill ha.
På ett sätt lever jag ju redan i en dröm, en sanndröm. Jag är gift med den jag älskar, jag har en underbar son och en familj som jag står väldigt nära. Det är mer än många andra i världen har, och jag är förstås tacksam för att jag har dessa "delar" i mitt liv.
Tre drömmar som dock inte slagit in (ännu?) men som jag hoppas blir verklighet i framtiden är:
• Att kunna vara hemma mycket med Ludvig och eventuella syskon till honom.
• Att skriva, och ge ut, minst en bok. En utveckling av den här drömmen är att kunna livnära mig på skrivandet.
• Att bygga vårt eget drömhus.
Och vet ni? Den sistnämnda drömmen är inom räckhåll, för vi har nu bestämt oss för att bygga nytt hus istället för att köpa!
- Posted using BlogPress from my iPhone
- Posted using BlogPress from my iPhone
Jag drömmer om ekonomiskt oberoende, om resor, om sommarhus i andra länder, om jobb, om hus och trädgård, om saker jag vill ha.
På ett sätt lever jag ju redan i en dröm, en sanndröm. Jag är gift med den jag älskar, jag har en underbar son och en familj som jag står väldigt nära. Det är mer än många andra i världen har, och jag är förstås tacksam för att jag har dessa "delar" i mitt liv.
Tre drömmar som dock inte slagit in (ännu?) men som jag hoppas blir verklighet i framtiden är:
• Att kunna vara hemma mycket med Ludvig och eventuella syskon till honom.
• Att skriva, och ge ut, minst en bok. En utveckling av den här drömmen är att kunna livnära mig på skrivandet.
• Att bygga vårt eget drömhus.
Och vet ni? Den sistnämnda drömmen är inom räckhåll, för vi har nu bestämt oss för att bygga nytt hus istället för att köpa!
- Posted using BlogPress from my iPhone
- Posted using BlogPress from my iPhone
tisdag 22 mars 2011
Dag 14 - Vad hade jag på mig idag?
Den här rubriken igen? Hur kul kan det vara liksom? Nåväl...
Underkläder, vitt långt linne, rutig skjorta/tunika och svarta leggings.
Underkläder, vitt långt linne, rutig skjorta/tunika och svarta leggings.
måndag 21 mars 2011
Dag 13 - Den här veckan
Dagen idag har inte bjudit på så mycket spänning. Vi har bara skrotat runt här hemma, gosat, busat, pekat på lampan i sovrummet och bilarna utanför fönstret. Ludvig har krupit kors och tvärs och hittat på hyss, medan jag har försökt läsa på så mycket som möjligt om husbygge och olika hustillverkare. För det är vad som planeras nu - husbygge.
Resten av veckan kommer nog gå ganska mycket i samma anda, men både imorgon och på onsdag ska vi till församlingshemmet - imorgon för Öppna Förskolan och på onsdag för sångstunden. Camilla och Julius hakar på imorgon också, det blir skoj! Hoppas Ludvig inte skrämmer Julius alltför mycket den här gången, eller något annat barn för den delen.
På fredag ska vi eventuellt på fredagslek på biblioteket och på söndag blir det babysim. Just det, vi ska till BVC på fredag också.
Helt plötsligt känns det som en rätt späckad vecka...
- Posted using BlogPress from my iPhone
Resten av veckan kommer nog gå ganska mycket i samma anda, men både imorgon och på onsdag ska vi till församlingshemmet - imorgon för Öppna Förskolan och på onsdag för sångstunden. Camilla och Julius hakar på imorgon också, det blir skoj! Hoppas Ludvig inte skrämmer Julius alltför mycket den här gången, eller något annat barn för den delen.
På fredag ska vi eventuellt på fredagslek på biblioteket och på söndag blir det babysim. Just det, vi ska till BVC på fredag också.
Helt plötsligt känns det som en rätt späckad vecka...
- Posted using BlogPress from my iPhone
söndag 20 mars 2011
Dag 12 - I min handväska
Numera använder jag ju inte handväska sådär jätteofta, det blir mest bara skötväskan som följer med ut genom dörren (tillsammans med barn och vagn förstås). Jag ska demonstrera skillnaden.
Förr: Handväska.
Innehåll: Pennor, block, bok, läppglans, bindor, plånbok, hårspännen, hårsnoddar, hörlurar till mobilen, nagellack, nycklar och godispapper.
Nu: Skötväska.
Innehåll: Pennor, BVC-kort, rabattkuponger, blöjor, leksaker, ett ombyte kläder till Ludvig, förkläde, vattenflaska/mugg, tvättlappar, Bepanthen, extra nappar, bindor, plånbok, majskrokar och handservetter. När vi går ut läggs det ofta till sked, tallrik, matburk och frukt.
Mobilen har alltid oftast legat i jackfickan och numera ligger även nycklarna där.
Förr: Handväska.
Innehåll: Pennor, block, bok, läppglans, bindor, plånbok, hårspännen, hårsnoddar, hörlurar till mobilen, nagellack, nycklar och godispapper.
Nu: Skötväska.
Innehåll: Pennor, BVC-kort, rabattkuponger, blöjor, leksaker, ett ombyte kläder till Ludvig, förkläde, vattenflaska/mugg, tvättlappar, Bepanthen, extra nappar, bindor, plånbok, majskrokar och handservetter. När vi går ut läggs det ofta till sked, tallrik, matburk och frukt.
Mobilen har alltid oftast legat i jackfickan och numera ligger även nycklarna där.
lördag 19 mars 2011
Dag 11 - Mina syskon
Den som inte känner mig, eller inte känner mig särskilt väl, får nog uppfattningen att jag inte har några syskon. Jag talar om mig själv som ensambarn, jag nämner sällan några syskon och jag är väldigt egoistisk när det kommer till min mamma.
Men jag har faktiskt två syskon - en lillebror och en lillasyster. Emil som är 20 (blir 21 i år) och Emma som är 19. Vi delar samma pappa men inte samma mamma, och eftersom jag har den relation jag har till min pappa så har vi inte vuxit upp tillsammans. Alls. Vi har träffats väldigt sällan egentligen, om man slår ut det över åren. När de (och jag) var yngre sågs vi väl kanske varje år i alla fall, men sen jag blev äldre/vuxen har det blivit långt mellan gångerna. Inte för att jag inte vill ha en relation till mina syskon, men för att det inte alltid är så himla lätt.
Nu är ju mina småsyskon vuxna också, och sen några år tillbaka har jag och lillasyster bättre kontakt, vi träffas inte så ofta men smsar en del då och då. Hon var den första på "den sidan" av familjen som fick veta att vi skulle ha barn, och hon var också och hälsade på oss i Södertälje i några dagar sommaren 2009.
Tyvärr känner jag inte mina syskon tillräckligt väl för att göra något längre utlägg om hur de är som personer.
Jag vet att min bror gillar sin gamla bil som han håller på att fixa till, och att han gillar att sitta vid datorn. Han är rätt blyg (i alla fall när vi träffas) och en del säger att han är extremt lik mig. Varken han eller jag är helt övertygade dock.
Min lillasyster och jag delar ett stort intresse - djur i allmänhet och hästar i synnerhet. Hon har en egen häst som heter något som jag just nu inte kommer ihåg. Ett rätt roligt namn är det i alla fall. Just det - Hassan! Och jag vet att hon har haft det kämpigt under de senaste åren men att hon nu mår bättre och tar igen förlorad skoltid på en folkhögskola utanför Hudiksvall (?).
Jag hoppas att vi - jag, min bror och min syster - under åren som kommer kan bygga en närmare relation till varandra, och kanske så småningom bli riktigt goda vänner.
Men jag har faktiskt två syskon - en lillebror och en lillasyster. Emil som är 20 (blir 21 i år) och Emma som är 19. Vi delar samma pappa men inte samma mamma, och eftersom jag har den relation jag har till min pappa så har vi inte vuxit upp tillsammans. Alls. Vi har träffats väldigt sällan egentligen, om man slår ut det över åren. När de (och jag) var yngre sågs vi väl kanske varje år i alla fall, men sen jag blev äldre/vuxen har det blivit långt mellan gångerna. Inte för att jag inte vill ha en relation till mina syskon, men för att det inte alltid är så himla lätt.
Nu är ju mina småsyskon vuxna också, och sen några år tillbaka har jag och lillasyster bättre kontakt, vi träffas inte så ofta men smsar en del då och då. Hon var den första på "den sidan" av familjen som fick veta att vi skulle ha barn, och hon var också och hälsade på oss i Södertälje i några dagar sommaren 2009.
Tyvärr känner jag inte mina syskon tillräckligt väl för att göra något längre utlägg om hur de är som personer.
Jag vet att min bror gillar sin gamla bil som han håller på att fixa till, och att han gillar att sitta vid datorn. Han är rätt blyg (i alla fall när vi träffas) och en del säger att han är extremt lik mig. Varken han eller jag är helt övertygade dock.
Min lillebror.
Min lillasyster och jag delar ett stort intresse - djur i allmänhet och hästar i synnerhet. Hon har en egen häst som heter något som jag just nu inte kommer ihåg. Ett rätt roligt namn är det i alla fall. Just det - Hassan! Och jag vet att hon har haft det kämpigt under de senaste åren men att hon nu mår bättre och tar igen förlorad skoltid på en folkhögskola utanför Hudiksvall (?).
Jag och lillasyster.
Jag hoppas att vi - jag, min bror och min syster - under åren som kommer kan bygga en närmare relation till varandra, och kanske så småningom bli riktigt goda vänner.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)